2010 (en godtycklig sammanfattning)

Kära läsare (läs: bitches!), nu befinner jag mig på ett (överfullt) tåg på väg till ett extravagant nyårsfirande i Göteborg. På vägen försöker jag sammanfatta 2010.

2010, året då jag flyttade från Stockholm till Göteborg till Malmö. 2010, året då jag började snusa. 2010, året då både farmor och farfar gick bort. 2010, året då jag slutade fylla 19 år. 2010, året då jag fick en fast tjänst. 2010, året då jag misslyckades med att skriva färdigt min uppsats. 2010, året då Lost slutade. På det stora hela ett (mycket) bra år.

Under året har jag mest lyssnat på Robyn och JJ. Enligt last.fm är Blue Moon med Kendal Johansson min mest lyssnade låt. Bästa spelning är utan tvekan M.I.A. på Way Out West. Mycket bra var även Lady GaGa i Malmö, Roky i Kbh och the National och Beach House på Way Out West.

Filmer. De bästa:

- Black Swan

- Never let me go

- The fantastic Mr. Fox

- Brothers

- The Ghost Writer

- Winter's Bone

- Inception

- A single man

Teater (bäst):

- Min mormor Gladys på Judiska Teatern

Böcker:

- The year of magical thinking av Joan Didion

- Never let me go av Kazuo Ishiguro

- Eating animals av Jonathan Safran Foer

- Celebrity av Marina Hyde

- Einsteins Fru av Liv Strömquist

Konst:

- Sophie Calle på Louisiana och Sophie Calle på Hasselbladscentret.

Fester:

- Otaliga bra, några jag minns (glömmer säkert andra som var minst lika fantastiska) är Strömmingfesten, fest i Uppsala i februari, fest i Kbh med Ida och Malin, hemmafest på Vesterbro, inflyttningsfest hos Malin, Nneka 25 och min Mad Men-fest.

2010. Annat jag minns är Annas och Martins bröllop, ändlösa sommardagar på klippor på västkusten, ändlösa ångestdagar på KTB, Sjönevadsfesten, heldagen med Nicole med Prinsessbröllopet i bakgrunden, min fantastiska lägenhet i Malmö, flykten från Smaklöshetens Högborg, grabbhelg på Malmön, Kanye West, dagen då min bil la ner mitt i trafiken i Göteborg, dagen på Idas segelbåt, samt mina underbara vänner (nya och gamla) i vått, tort och blixthalka. 2010, effing jävla bra. 2011 jag embracar dig.

Ett slutord på engelska. Resolutions for the New Year: no lying, no biting.

black swan

Jag har sett Black Swan två gånger på ett dygn. Mycket, mycket bra (Portman, Cassel och Kunis, vill ligga med alla tre).

Årets sista dagar ägnas helt åt film, läsning och häng.

glee-clubbers unite!

Idag bestämde jag mig för att sammankalla min Glee-klubb från Skåne. Jag ropade "Glee-clubbers unite!" och blixtsnabb kom Lina (som är den enda andra medlemmen i klubben) för att titta på de fem senaste avsnitten som inte har hunnits med under hösten (p.g.a. hektiskt Malmö-liv). Glee gav som vanligt upphov till en hel del HAHA! och en del LOL, men också några ballad-framkallade GÄSP!.

Dagens låt: JJ - Angels

"if you don't wanna stay you can go,

seems love don't live here no more,

the angels are flying so low,

singing to you"

tisdagsbilden (även känd som måndagsbilden)

Dagarna bara flyter ihop i en enda mellandagsdimma bestående av böcker, mat, frostiga träd och film i massor. Därför missade jag att det igår var måndag och dags för en måndagsbild. Jag låter bygones be bygones och introducerar istället tisdagsbilden. Veckans tisdagsbild är promobilden för JJ:s nya mixtape Kills (ladda ner gratis på Sincerely Yours). Naturligtvis är den helt fantastisk, JJ-drömsk musik med samplingar av bland annat Biggie, 2pac och Lil' Wayne.

winter wonderland #2

Årligt häng i Värnamo med Ems, Tilda och Nneka.

Dagens låt: Das Racist - hahahaha jk?

"like the sands through the hourglass,

so are the days of our lives,

we're not joking,

just joking,

we are joking,

just joking,

we're not joking"

winter wonderland

Vinterpromenad med Ems. Med bitande kyla i kinderna och artiga hälsningsfraser till människorna man möter. Underbart!

God Jul

God Jul önskar Gergette

nu kan julen börja

Yo, yo, yo (eller ska jag säga "ho, ho, ho"?)! Greetings from Rydaholm. Ja, jag är hemma. Fyra timmar senare än beräknat och med bil istället för tåg, men hemma är jag. Nu kan julen börja, fram med julegröt och julegris, fram med katter och marsipan, fram med klappar och tomtens skägg i brevlådan!

s on my chest

Kära läsare, låt mig berätta historien om Super-Gergettes senaste bragder. Det hela tog plats på Malmös snömoddiga gator...

På väg hem från jobbet, med min mest studsiga signaturgång, ser jag plötsligt en bil som sitter fast vid kanten av gatan. Hjulen spinner och spinner utan att bilen lyckas komma loss. En kvinna står framför bilen och försöker knuffa loss den. Ingenting händer. Utan minsta eftertanke frågar jag med hög röst "Får Super-Gergette hjälpa en dam i nöd?". Kvinnan tittar på mig med en tacksam blick. Tillsammans puttar vi bilen medan föraren gasar för glatta livet (inte för att jag behöver hennes hjälp men jag vill inte att hon ska känna sig överflödig). Hux flux så är bilen loss. Medan kvinnan ropar tacksamma ord efter mig sveper jag iväg med studsiga steg. Ännu en dag på jobbet för Super-Gergette.

Berättelsens lärdom: With great power comes great responsibility.

Dagens låt: The-Dream - Yamaha

"baby, don't make me watch,

if I can't ride it"

achtung x-mas!

I hela mitt liv har jag varit en sån som tycker att det är jobbigt att det snöar. Det blir ju så jobbigt att ta sig fram. "Huj, huj, vad jobbigt!" och "Det får gärna snöa på Julafton men då får det banne mig smälta bort till trettonhelgen". I år har någonting hänt med mig och jag har ropat Yippey!, Hurra! och dylikt när det har börjat snöa. När någon har klagat på snön har jag kallat dem Grinch och snöhatare (naturligtvis väl dolt bakom en säsongsriktig hostattack).

Nu får jag mitt straff för mitt snöälskande. Uppenbarligen kommer det vara omöjligt att ta sig hem till jul. SJ rekommenderar att man tar med sig varma kläder, mat och dryck om man ska åka tåg (jag rekommenderar SJ att suga min kuk). På jobbet föreslog de att jag skulle åka långfärdsskridskor, själv funderar jag på att gå till fots med såna där roliga snöskor som är trendiga på Grönland.

Jag börjar dock acceptera att jag kommer att få fira jul ensam här i Malmö. Jag har redan börjat slå in mina husgeråd i julpapper (som presenter till mig själv) och övat på att säga "God Jul Gergette!".

Morgonens låt: Tyskarna från Lund - Achtung X-mas!

"- wo ist mein paket?

- was für ein paket?

- mein paket

- kein paket!"

fierce

Körv vare här! ropade Emma och stuvade ett gäng tillhörande makaroner. Snabbt kom jag snöplumsande för att avnjuta festmåltiden. Sen tittade vi på tredje avsnittet av the Walking Dead och drack folle.

För övrigt är jag (nästan) klar med mina klappar. Jag känner mig väldig tomte-chic och kommer garanterat uppfylla allas önskningar i år. Om önskningarna består av att jag ska vara fortsatt lika fierce som jag är nu.

Kvällens låt: Juliana Hatfield - Make it home

"make it, make your way home"

måndagsbilden

P Diddy tar subtiliteten till helt nya nivåer på veckans måndagsbild. Jag gillar att han har matchat sitt fashion statement med en stor halskedja med ett kors och ett par korviga byxor.

söndagsrapport

Den här veckans enda jobbfria dag har inte varit en vilodag. Dagen har mest ägnats åt städning och tvätt. Väldigt the Real Housewives of Malmö City. Jag har även hunnit med att kolla på lite Buffy och att adventsfika med Nneka+1. Dessutom har jag ägnat åtskilliga timmar åt att läsa Time Magazines Top 10 Everything of 2010. Några favoriter är Top 10 Magazine Covers, Top 10 Crime Stories, Top 10 Buzzwords och Top 10 TV Commercials.

Dagens låt: Poly Styrene - Black Christmas

"oh no, I'm not merry, no

I'm dreaming of a black, black Christmas,

black smoke blows against the midnight sky"

roky, roky, roky

Igår var det äntligen dags för Roky Erickson på Vega. Det var mycket bra, trots att Roky var gammal, lätt labil och glömde bort texterna ibland, och trots att publiken bestod till 95 procent av (danska) män. Roky rockade loss och körde alla hits, och sa inte ett ord till publiken (om man bortser från tacket i slutet som förmedlades via hans gitarrist).

Efter spelningen drog vi på en runda i Kødbyen, drack öl, dansade och försökte prata danska. Dessutom fick jag en amerikan att prova snus och han gillade det. På hemvägen fick jag min första tur i Citytunneln och spottade M1kael W1ehe på tåget. Jag känner att ett hjärtligt "Yay!"är på sin plats.

strippin' on the streets

I'm Mr "Most likely to get on TV for strippin' on the streets when gettin' the groceries". No for real, are you kiddin' me? Jag har ju bara varit hos Emma, ätit sushi och tittat på På Spåret. Visserligen drack vi lite vin men så vilt gick det inte till. Jag ska ju jobba imorgon. Inget strippande har skett på Malmös gator. Så jag betackar mig för den titeln.

Annars råder det stiltje på sydfronten. Plumsar mest i snön med mina Docs och arbetar flitigt som en hel myrfarm.

Dagens musik: Jullåtar med Darlene Love

kropp & knopp

Kära Kropp & Knopp, min hyacint har slaknat. Är det normalt?

koll på asien

Gårdagens the Radio Dept.-spelning i Lund var riktigt bra (no homo), även om tillställningen var nära gränsen till alldeles för pretto. Förbandet var en kille framför en Mac som tryckte på en knapp och vred på lite rattar så det kom olika arty ljud. Boring!

Annars har jag mest funderat över följande textrad i Your Love med Nicki Minaj: when I was a geisha he was a samurai, somehow I understood him when he spoke Thai. Som bekant finnes geishor och samurajer i Japan, där man inte pratar thailändska. Man börjar fundera på om Nicki har lika dålig koll på Asien som Robyn i Konichiwa Bitches: Konichiwa bitches, from Beijing to Saigon. Konichiwa är en hälsningsfras på japanska, medan Beijing ligger i Kina och Saigon i Vietnam. Dessförinnan refererar hon även till Hong Kong. Fel, fel, fel!

I fallet med Nicki Minaj gav RapGenius en godtagbar förklaring av den felaktiga textraden. Nicki sjunger om en kärlek som överskrider tid och språk, därför talar samurajen i fråga thailändska (samt för att thai är det enda språket som rimmar på samurai). Någon förklaring till Robyns (årets svensk!) dåliga Asien-koll har jag ännu inte fått.

radio dept. på mejeriet

bild-googlar kirsten i virgin suicides

Blir kär och lyssnar på när Jens Lekman sjunger om Kirsten Dunst.

In Gothenburg we don't have VIP-lines, in Gothenburg we don't really care who you are.

BBB

Åh, jag är bored beyond belief. Tittar lite på Buffy, går till återvinningen, lyssnar på Robyn, bokar tvättid, läser Flickvännen (Ramqvist). Kan något bara hända? Dricker glögg. Inget händer. Går ut, det är kallt. Pratar lite i telefon. Dricker mer glögg. Dansar lite till Only girl (In the world). Kan något effing bara hända? Bored beyonde belief (=uttråkad bortom all effing sans).

bonusbilden

Den här måndagen förtjänar en extra måndagsbild. Kate Moss x 6.

måndagsbilden

Veckans måndagsbild föreställer the Gentlemen, skurkar i Buffy-avsnittet som heter Hush. Mitt Buffy-tittande har haft en ganska lång paus, men igår började jag titta igen. Det var avsnitt s04e10 med titeln Hush som stod på tur. Föga anade jag att jag skulle bevittna ren tv-perfektion när jag tryckte på play.

Jag kan utan att överdriva säga att det är bland det bästa tv-serieavsnittet som jag någonsin har sett, och då har jag sett (väldigt, väldigt) många tv-serier. En helt perfekt blandning av spänning, romantik och humor. Dessutom är the Gentlemen bland det läskigaste jag har skådat på en skärm. *ställer mig upp i ett applåderande bravo!-utrop*

gergettes resa

Jag är hemma i Malmö efter en sjukt intensiv helg i Göteborg. Antal aktivitetslösa minuter var noll (därav min totala frånvaro från bloggen). Kultur och fest utan ände, dvs. om man räknar glögghäng framför Idol-finalen som kultur eller fest.

Harry Potter på mattiné-bio, Klaras Resa på Göteborgs Stadsteater och Sophie Calle på Hasselbladscentret. Dessutom diverse fest. Jag är nöjd, lycklig och dödstrött.

Här är the pics:

Kvällens låt: Eldkvarn - Fulla för kärlekens skull

"jag har rest tiotusen mil,

mitt liv är tåg och båt och bil"

-------------> GBG

Idag har jag bokat tågbiljett till staden som vissa känner som Götet, andra som Göt-la-borg och ännu fler som GBG123. Om jag har (oändlig) tur med tåget kommer mina Docs möta stadens gator redan ikväll. På vägen upp lyssnar jag på the National och tänker tillbaka på deras fantastiska spelning på sommarens Way Out West.

Jag kan förresten lugna de läsare som har gått och oroat sig för hur det har gått med hushållsosten. Hushållsosten, som jag precis har konsumerat på min frukostmacka, var till tillfredsställelse.

Morgonens låt: The National - Terrible Love

"but I won't follow you,

into the rabbit hole"

komma till skott

På lördag ska jag äntligen se första delen av Harry Potter and the Deathly Hallows med K. Sprickfärdig av förväntningar har jag idag förpeppat med the Half Blood Prince (som i ärlighetens namn inte är särskilt bra). Jag blev lite distraherad från storyn av den uppenbara sexuella spänningen mellan Harry och Draco Malfoy. Kan de inte bara sluta vifta med sina trollstavar och äntligen komma till skott?

Dagens låt: Elton John & Leon Russell - If it wasn't for bad

"I knew from the first night I met you,

something just wasn't quite right"

unna sig (bloggblink)

Efter tre tiotimmarsdagar på jobbet har jag ikväll unnat mig för glatta livet. Alice Neel-utställningen på Moderna Museet. Ren porträtt-geni. Skåda porträttet av Jackie Curtis, till höger på bilden, känd bland annat från texten till Lou Reeds Walk on the wild side (Jackie is just speeding away, thought she was James Dean for a day, then I guess she had to crash). Sen hämtade jag (gudomlig) sushi från Sushido och tittade på de tre sista avsnitten av Mad Men. För att jag är så effing worth it.

Dagens låt: EMA - The Grey Ship

do believe the hype

Jag kan garantera att Pitchfork-hajpen kring EMA är högst befogad. The Grey Ship är ljuset i mitt morgonmörker, flingorna i min pepparkaks-fil och studsen i min signaturgång.

Morgonens låt: EMA - The Grey Ship

våga leva!

Jag gjorde precis något som jag aldrig har gjort förut; jag köpte en hushållsost! Detta trots att klassiker som prästost och herrgårdsost fanns för samma pris. Det känns sjukt stort att jag vågade. Jag känner mig så jävla levande! Wohooo!

Galet långt inlägg jag skrev om ondskan igår. Jag var lite worked up. Nu funderar jag på att skicka inlägget till Ann Heberlein för att se om hon vill använda texten som förord till framtida upplagor av hennes bok om ondska. Jag menar, hon kanske känner att det skulle vara jobbigt att behöva fråga.

Dagens låt: Plura - Logiskt

"alla fattar utom du,

du har inte en aning om,

att jag tänker på dig precis just nu"

ondskans tänder

Jag har sånggrannar! Jag vill dö.

Det hela började strax efter att jag hade flyttat in i min lägenhet på Stenbox. Lägenheten ligger högst upp i huset mot en innergård och var ett tystnadens paradis efter alla år med psykogrannar, alkisgrannar och tiden i Smaklöshetens Högborg. Efter ett par veckor började jag dock höra märkliga ljud från badrummet. När jag gick för att undersöka saken var jag beredd på att hitta en skadad fågel i ventilationen. Istället hör jag min granne under mig "sjunga". Ja, jag skriver "sjunga" för jag kan verkligen inte kalla det jag hörde sång. Snarare en Carola-ansträngd röst som pressade fram toner ur sliskiga ballader. Snabbt stängde jag dörren och började omedelbart förtränga händelsen. För ett par dagar trodde jag det hela bara hade varit en ond dröm i samma liga som resultatet i det senaste riksdagsvalet. Föga anade jag att det hela bara var början på ondskans väg in i min lägenhet...

Under veckorna som följde hörde jag allt oftare tjejens ylanden upp genom rören. Jag började undvika mitt badrum, och började överväga att gå ut på gården för att kissa. Hennes sjungande var outhärdligt. Jag kämpade mot min starka lust att skrika "Effing, håll käften för fan!" rakt ner i ventilationen. Galenskapen var nära. Så helt plötsligt för ett par veckor sedan hör jag något nytt. Tjejen hade fått sällskap av en kille som sjunger stämmor med henne!!! *skräckfilmsljud*

De står varje dag och sjunger oändligt tråkiga ballader med sina Idol-skadade röster. Genom rören kommer deras gift. När jag trodde att det inte kunde bli värre ställer de sig igår på innergården och skriksjunger julsånger så det ekar mellan väggarna. I stämmor. WTF?!??? Vad är det för fel på människor?! Det är så jävla inte okej! Kan någon rädda mig från denna ondska?

måndagsbilden

Måndagsbilden den här veckan är en publicitetsbild för PJ Harveys nya skiva, som har den fantastiska titeln Let England shake.

nu är helgen slut

Boostade julkänslorna med en adventskonsert i S:t Pauli kyrka, ett stenkast från mitt hem. Bach och Händel i massor. Mycket trevligt. Under kyrkovistelsen råkade jag dock missbruka guds namn ett tiotal gånger och använde friskt diverse f-ord. Ej lämpligt.

Helgens mest skrattretande läsning är för övrigt DN:s artikel om "cocktailkungar". Skämskudde-varning utfärdas.

Nu är helgen slut.

Kvällens låt: The Essex Green - Sin City

"sin city, please don't take,

my lover's heart,

for mine will break"

good times in malmoe

Möjligen kan jag klaga på att det blåser kalla vindar och att min hals smärtar. Däremot kan jag knappast klaga på livet och dess rolighetsgrad. Igår bjöd Erik och Maria på fisksoppa, jag bjöd på folköl och billig rom. Efter att bjudningen var avklarad gjorde jag min premiär på Debaser i Malmö. Kanske inte världens bästa ställe, men där mina vänner är där bjuds det på all sorts of fun. Bland annat introducerade vi kebabdansen för skåningarna (se dansens upphovsmän illustrera den här) och utökade den med falafeldansen. Fun light!

Dagens låt: PJ Harvey - Written on the forehead

"let it burn, let it burn, let it burn, burn, burn"

senaste dygnet

Gosh, jag har drabbats av en kraftig bakfylla. Jag antar att det är sånt som händer vid intag av ansenliga mängder alkohol. Det senaste dygnet har varit en kavalkad av allt skabb-trevligt som Malmö har att erbjuda.

Igår var vi med jobbet på en blues-kväll som påminde starkt om Torsk på Tallin. Naturligtvis var det samtidigt helt fruktansvärt och alldeles, alldeles underbart. Därefter teamade jag upp med finbesökare från Gbg och gjorde Möllan. Alkohol var ett genomgående tema under hela kvällen.

Idag har vi läst Den bruna maten, hängt på Kronprinsen (jag fyndade en flanellskjorta i en gubbaffär och åt japanska degknyten) och druckit mitt livs godaste kaffe.

Efter en kraftig dipp (i fosterställning) är jag nu åter fit for fight. Ses i dimman (bitches)!

mmmmm, säkert!

Det gick faktiskt alldeles utmärkt att ta sig till Lund. Skåne är uppenbart en region som vet att hantera en snöstorm. I Lund väntade en dryg timme himmelsk spelning med Säkert!. Vilken röst, vilka texter, vilken kvinna! Mycket, mycket bra.

Publiken bestod för övrigt till 80 procent av skånska exil-norrlänningar som pratade sävligt om ditten och datten och gjorde sugljud när de menade ja.

hallå snöstormen!

Hallå, snöstormen! Trevligt att just du ville vara med oss idag. Bilar slirar, bussar uteblir, tågen kommenterar jag inte ens. Jag däremot hoppsar fram med mina signature hoppsa-steg. Varm om fötterna i mina nya Docs. Nöjd och glad över att dödskylan har förbytts i snö. När skåningarna ropar "Nauj!" ropar jag "Jau!" och hoppsar glatt vidare.

Dock sjukt jobbigt att jag i all denna glädje och snöstorm måste ta mig till Lund ikväll. Funderar på att börja hoppsa redan nu om jag ska hinna vara framme till klockan 21. Jobbigt.

jävligt B

Alltså, det kanske bara är jag men känns inte den här kylan ganska gjord nu? Jag har fått nyttja min varm-varma halsduk och öronlappsmössa. Nu räcker det.

Anledningen till att jag flyttade till Malmö var för att slippa den förlamande kylan à la Sibirien. Med Sibirien menar jag Stockholm, där snoret frös fast på kinden tillsammans med tårarna man grät för att vägen till jobbet var så lång. Ett par minusgrader är väl trevligt men den här extremkylan känns faktiskt jävligt B.

Morgonens låt: Säkert! - Får jag

"får jag träffa dig ikväll,

jag har ingen anledning till det,

tänkte först gå runt det,

tänkte råka springa på dig,

men nu är det bara så att jag,

orkar inte göra så,

antingen vill du träffa mig,

eller så vill du det inte"