kul grej

Svenska män är nöjda med sig själva. Hela 9 av 10 är ganska eller mycket nöjda enligt Metro(!). Roligt tycker jag. Hur nöjda kvinnor är nämndes inte i artikeln. Anledningen till att vi män är så nöjda framkom inte heller. Gissningsvis beror det på innehavandet av en snopp, min personliga favorit bland könsorgan.

the very best

Jag gör som Gert Fylking och utbrister "Äntligen!". The Very Best har släppt en ny mixtape, och den är fantastisk. Afrikansk sång, halvsvenska beats och gästartister som Kate Bush, Kanye West, Cee-Lo, Afrikan Boy och Billy Idol. Mitt äckliga rum i Vällingby har i detta nu förvandlats till Stockholms hetaste dansgolv. Armar, ben och ekivoka höftrörelser.

Vill du att även ditt hem ska bli till ett glödande dansgolv, vilket du naturligtvis vill, kan du ladda ner mixtapen här utan kostnad.

måndagsbilden

Gil Scott-Heron är död, länge leve Gil Scott-Heron! Jag minns fortfarande första gången jag hörde The revolution will not be televised. Det var sommaren 2005 och jag jobbade på fabrik. När jag stod där vid den ångande maskinen spelade jag låten på repeat i mina hörlurar och fantiserade om revolutionen.

Gil, musiker och poet, dog i fredags. Innan dess har han hunnit med att få en revival, han är med på senaste Kanye West-skivan och har själv släppt en mycket bra skiva med Jamie XX. Lyssna själv.

en lördag i stocken

Vad som hände igår? Jo, det ska jag tala om för er.

Linus var på besök från de brittiska öarna, så jag plockade fram allt jag hade ur min påse med stockholmspärlor. Mosebacke, Och himlen därtill, Malmen och Svejk. Sen hade ingen mindre än Klara O födelsedagsfest. Trevliga människor och tårta och vin i ändlösa mängder. Som om allt det här inte hade räckt avslutade jag kvällen med Anders och Ewa på Debaser Medis. Jag har onekligen haft sämre lördagar i mitt liv.

melancholia

Jag såg Lars von Triers Melancholia och blev kär i Kirsten Dunst. Eller jag var nog redan kär i Kirsten, men jag blev kär i Alexander Skarsgård. Eller jag var nog redan kär i Alexander också. Men filmen var bra.

Dagens låt: Jens Lekman - Waiting for Kirsten

situation stockholm

Min bostadssituation. Jag skulle inte beskriva den som tipptopp. I natt kom min lägenhetskamrat hem och bestämde sig för att laga mat. Småtimmarna tillbringade han alltså med ett livligt kastrullskramlande. Själv låg jag sömnlös och tittade upp i taket, översköljd av ångestvågor.

Jag inser att situationen är ohållbar och sätter omgående in en annons i DN. Jag: ung(!) partykille som gillar billig öl och god sushi. Du: sockerpappa med takvåning i centralt läge. Win!

Dagens låt: Sahara Hotnights - Vulture feet
"come pick me up,
with your vulture feet,
come pick me up"

are you bi-polar?

Vädret har drabbats av en bipolär störning. Varmt och kallt, solsken och regn. Kan någon stabilisera vädret med en stor dos litium?! Please. Jag pallar inte ovissheten. Ska jag ta mina vattenkänsliga Tricker's eller mina kängor av gummi? T-shirt eller täckjacka (som om jag skulle äga någon sådan)? Jag måste veta i förväg.

På jobbet hade vi friskvårdsdag och jag valde aktiviteten hjärt-lungräddning. Under en solskenslucka fick jag lära mig allt om att rädda hjärta och lungor på en gräsmatta på Djurgården (30 kompressioner varvat med två munblås). Senare flydde Nicole och jag en episk regnskur genom middag på Soldaten Svejk. Återigen konstaterade jag att deras panerade ost är obeskrivligt god; mat för faraoner och romerska gudar.

Slutligen hade musikmagasinet Novell släppfest för sitt nya nummer på Färgfabriken. Gratis öl och snygga hipsters. Win! Gällande Mauro Scocco, som är omslagspojke på numret, tycker jag att hans skiva Musik för nyskilda faktiskt är riktigt bra. Bästa låten heter Dåligt väder. Touché.

Dagens låt: Mauro Scocco - Dåligt väder
"dåligt väder på väg in,
ett lågtryck närmar sig hjärtat mitt,
dåligt väder, mörka moln,
ingen sol som skiner på oss två"

blodsmak

En av de främsta fördelarna med mitt jobb är ett gympapass.

Ja, ni läste rätt. På jobbet har vi ett gym, och på tisdagar hålls det ett pass som de kallar "medelgympa". Det är inte något som är medel med passet, det är stenhårt och framkallar garanterat blodsmak i munnen. Dessutom leds passet av världens bästa instruktör. Hon är totalt icke-hurtig och jättetrevlig. Efter att jag inte har tränat där på nästan 18 månader välkomnade hon mig tillbaka med tio extra upphopp som avslutning på dagens pass. Jag tackar och tar emot.

För övrigt önskar jag mig fortfarande tillbaka till Knarris, men börjar acceptera att när man väl har tagit sig från ön är det nästan omöjligt att ta sig tillbaka.

Dagens låt: Alexis Weak - 112
"allting var så enkelt då,
brorsans gamla kläder på,
tro mig, det var långt innan de kallades för retro"

we have to go back to the island!

Det var minst sagt omtumlande att komma tillbaka till verkligheten efter helgen på Knarrholmen. Vid ett tillfälle utbrast jag "We have to go back to the island!" (<----- Lost-referens). Tur att en av Skånes finest kom förbi för en bit mat. Lunchen med Lina på Hamburger Börs var ett välkommet avbrott i den högst närvarande verkligheten.

Annars kan jag inte rapportera om något nytt. Vällingby will be Vällingby, fortfarande en evighetslång tunnelbaneresa från stan.

knarrholmen (livet och havet)

Knarrholmen, en ö i Göteborgs skärgård tillika namnet på helgens festival. Jag saknar ord för hur bra det var. Solen, havet, livet. Varm & Kall, snus och äckligt vin. Anna Järvinen, Marit Bergman och jj. Dessutom ett episkt dj-set signerat Jens Lekman och Henning Fürst. Vad mer kan jag säga? Man var tvungen att uppleva det själv för att förstå graden av awesomeness.

För övrigt var det så jävla värt att festivalbo i stuga istället för tält.

Som ett litet körsbär på toppen fick jag äran att hänga en stund med Robin i Majorna innan min avfärd till Stocken.

gergette and the hotness of henning

Alltså, jag kan inte riktigt hantera hans monumentala sexighet. KAN EJ HANTERA!

det mesta av det bästa

Jag gör det mesta av min korta tid i Göteborg. Gammalt hederligt häng med Kristin och Emma på Jordhyttegatan, därefter en promenad i Slottsskogen (inklusive sältitt), och till slut strömminglunch med Rasmus. Simply the best.

Strax bär det av till Knarris.

Dagens låt: A-ha - The sun always shines on TV
"touch me,
how can it be?
believe me,
the sun always shines on tv"

what?!!

I'm on a train

Yo, kära läsare! Jag sitter på ett superlångsamt tåg på väg till västkustens huvudort Göteborg. Jag har helt fräckt tagit ut semester imorgon för att helt kunna hänge mig åt Gbg och förberedelser inför Knarrholmen (från och med nu kallad Knarris).

Om tågresan har jag inte mycket att säga. Tristess och en lätt släng av likstelhet har redan börjat sätta in trots att jag inte ens har kommit halvvägs. Dock åker jag ett fräckt dubbeldäckartåg och har råkat på en fantastik krönika av Liv Strömquist. Tyvärr vet jag inte hur man länkar när man mobilbloggar, men om ni googlar Liv + Efter arbetet + offer kommer ni säkert rätt. Möjligen kan ni lägga till ordet asbra.

Nu ska jag genast återgå till min rafflande tågresa.

jag konsumerar därför är jag

Är du lite trött och hängig? Konsumera dig pigg! Efter en hård arbetsdag kände jag ett stort behov av konsumtionsterapi. Ett par nya Acne-jeans senare var jag på banan igen. Mötte upp Susie Q för att avnjuta en sushi från luckan vid Medis. Ja, det är fortfarande utan tvekan den godaste sushin jag har ätit. Slutligen hamnade vi på Lilla Hotellbaren. Ytterst trevligt.

Det var min väg från deppig till peppig. Följ gärna mitt exempel om livet känns tungt. Kanske borde jag bli nya djävulen Mia Törnblom och erbjuda olyckliga stockholmare den enkla vägen till lycka? Naturligtvis mot en skälig penning (som gör att jag kan fortsätta min egen konsumtionsterapi).