walburga

Idag var jag uppe 06.55. När andra har gått på champagnegalopp har jag galopperat i korridorerna på jobbet. När andra har suttit med en öl i handen har jag suttit med en bunt papper. När andra har gått på picknick har jag gått på möte. När andra har lyssnat på Håkan Hellström - Valborg har jag spelat Lana del Rey - Young and beautiful på repeat. Och så vidare, och så vidare. Jag tror ni förstår. Jag har jobbat idag. I vilket fall är jag nu redo att bege mig ut i solen regnet för ett hejdundrande firande. Vintern rasat, champagne och hela grejen. Eller nja... snarare lite folköl och club:

måndagsbilden

Men hallå, Oblivion. Så himla bra. Så himla snygg. Så himla bra musik (M83 har gjort hela soundtracket).

Dagens låt: M83 feat. Susanne Sundfør - Oblivion
"and even now you hear me calling,
you hear me calling,
and in your dreams you see us falling, falling"

sc2

Hello, hello, hello! Jag är tillbaka. Anledningen till min frånvaro är att allmän utslagenhet. Efter en benhård arbetsvecka stod Susanna i fredags värd för en avskeds-aw. Målet var att dricka upp all sprit hon hade hemma. Jag lämnar inte en vän i sticket så jag tog mig modigt an uppgiften. Drinkar, groggar och (hot)shots. Jag kände mig som nitton (!) igen. När jag vaknade upp igår kände jag mig däremot som min verkliga ålder.

Jag tillbringade hela dagen i horisontell ställning tillsammans med diverse tv-serier och en jättedålig Murakami-bok. Trofast stod jag fast vid min horisontella ställning även till kvällen när jag bänkade mig framför slutspelet i Dreamhack Open 2013. De bästa Starcraft II-spelarna i världen möttes i Globen och finalen stod mellan svenska NaNiwa och sydkoreanska Leenock. Sjukt spännande.

the story of my life

"wanna die beat city run, run run,
wanna hang with girls and shoot my gun,
wanna catch the rays off the sun,
wanna drink and drive and have some fun"

Kvällens låt: The Raveonettes - Beat City

mugshot

Åh! Reese Witherspoon har inte varit så här bra sedan Cruel Intentions. Den bästa mugshoten någonsin. Det är den jag aspirerar efter om jag någonsin hamnar i häktet (i USA). Vad jag vet har vi inga photoshoots om man blir häktad i Sverige. Jag har nämligen aldrig blivit häktad. Däremot blev jag i lördags bortburen av två aggressiva väktare från en tunnelbaneperrong i Alvik. Anledningen var att jag drack en folköl (!) på perrongen och när de sa åt mig att slänga den skulle jag (så klart) halsa det sista ur burken. Kanske sa jag även något snorkigt om att man för polisen minsann får dricka folköl på allmän plats. Observera att jag varken var högljudd eller stökig på något sätt. Jag var inte ens särskilt berusad (därav behovet av att halsa det sista ur burken).

Innan jag visste ordet av högg de mig bakifrån. De sa inte vad de ville utan tryckte bara hårt upp mina armar i ett polisgrepp. Jag fick så klart panik och försökte slita mig. Då tryckte de bara upp mina armar ännu mer och blev ännu mer aggressiva. Lyckligtvis hade jag cirka tio vänner med mig som lugnade ner mig så att jag - när de väl hade berättat att de bara ville föra mig ut från stationen - följde med så här lugnt och stilla:

Jag upplyste väktarna om att jag kunde gå själva och att de kunde släppa taget men då klämde den ena av dem bara åt ännu hårdare. Vilket resulterade i en del blåmärken på min arm:

I vilket fall tog vi en taxi till klubben istället för den snuskiga tunnelbanan och dansade tills solen gick upp. Innan vi drog från Alvik upplyste jag dock väktarna om hur extremt fula de var. Epic winning! 

älsk

Jag har ätit middag på Chutney med Gruppen (inkl. långväga gäster) och tittat på Modellpojkar. Älskar måndagar.

24 hour party people

Okej, igår var episkt. EPISKT! Jag kom hem efter 24 timmar för ett par timmar sen. Nu ska jag sova.

bodil och jag

Jag vet att det kan vara svårt för er att tro, men även jag har mina gränser. Nu har jag nått min gräns. Eller jag nådde gränsen redan för ett tag sen, jag korsade den och vandrade outtröttligt vidare. Därför tillbringar jag den här fredagskvällen hemma. Jag stänger av min telefon, dricker kranvatten och har Bodil Malmsten som enda sällskap.

dekadensen

Vi hade bokcirkel på jobbet och hade läst Madame Bovary. Jag måste erkänna att hon är en stor inspiration. Älskar henne. Jag hade köpt bubbel och vin. Dessutom åt vi fantastiskt bröd och goda ostar. Nu sitter jag hemma och dricker upp det överblivna vinet. Älskar mitt liv!

aussome

Jag är tillbaka i StockStock. Josefine bjöd in till Aussie Hair-event och Kristo och jag var inte sena att ta på våra mest Stockholms-svarta kläder och gå dit. Gratisbubblet flödade, kakfaten dignade i värsta Marie Antoinette-stilen, den bästa R&B-musiken från mitten av 2000-talet pumpade i högtalarna och människorna var snyggare än snyggast. Sjukt aussome(!).

snyggdöden

Nu är jag på väg hem från kontinenten. Det bjöds på två dagar av sjukt bra konferens på Folketinget (eller Folkis som jag numera kallar stället) med mina nordiskbaltiska kollegor. Innan jag var tvungen att bege mig norrut hann jag även med att ta en Tuborg i den strålande solen. Så himla kontinentalt.

Nedan kommer lite bilder från främst Folkis, kanske det coolaste stället på jorden. De gamla parlamentsbyggnaderna är med felfri smakfullhet inredda med modern dansk design. Kända konstnärer trängs på väggarna, konstguden Per Kirkeby har exempelvis inte bara specialmålat tavlor till EU-utskottets sammanträdesrum utan även själv målat väggarna i rummet med röd väggfärg (nionde bilden). Jag var nära att dö snyggdöden, men klarade mig lyckligtvis med en hårsmån.

københavn

Jag är alltså i Köpenhamn. Flög ner i morse och har suttit på Folketinget och jobbat hela dagen. Har inte ens hunnit fota någon annan bild än den här klyschiga flygplansvingen. Än mindre har jag hunnit förbi Vibskov eller haft möjlighet att dricka några Tuborg. Det gör dock inget. Jag älskar den här stan. Älskar.

no rest

Även er favoritbloggare behöver vila ibland. Efter en sjukt hård och intensiv helg ägnade jag majoriteten av den här dagen åt att sitta på en uteservering i solen på Södermalm med Nneka. Fantastiskt skönt. Dock långt ifrån tillräckligt med vila för att jag ska komma upp på topp igen. Skulle behöva sova i minst en vecka. Tyvärr blir det inget med det. Imorgon bitti åker jag på jobbresa till Köpenhamn. No rest for the wicked.

ke$ha-livet

Det finns få människor jag älskar lika mycket som Ke$ha. Jag ber om ursäkt om jag påpekar det uppenbara men jag känner att jag måste få skrika ut hur fantastisk hon är. Så här beskriver hon exempelvis sitt möte med Johnny Depp:

"Me and Johnny Depp had eyeball sex at the benefit concert for Superstorm Sandy in Los Angeles. We never really talked - we just had eyeball sex."

Hon är så fantastisk så jag omöjligt kan hantera det. Den 7 juli spelar hon i Stockholm och jag ska utan tvekan stå längst fram - tillsammans med Kristo - efter att ha borstat mina tänder med en hel flaska Jack Daniel's.

Några Ke$ha-favoriter:
- Die young (själva låten)
- Glozells analys av texten till Tik Tok
- Jag själv när jag kanaliserar inledningsfrasen i Tik Tok
- Glee gör Tik Tok

Igår kväll hade jag tänkt ha en halvlugn kväll där jag skulle gå och lägga mig tidigt och sova ut ordentligt. Efter en öl frågade jag dock mig själva vad Ke$ha skulle ha gjort i mitt ställe och bestämde mig för att stanna ute. Det hela slutade med att jag var ute halva natten och somnade inte förrän solen gick upp. Älskar mitt Ke$ha-liv!

sveland

Min dag började med ett seminarium med fantastiska Maria Sveland om feministhat. Mycket bra. Den resterande delen av dagen har dock varit mindre bra.

jetlag

Yo! Yo! Yo! Klockan är halv nio på morgonen och jag har redan hunnit med att titta klart på de två sista avsnitten av Girls som jag inte hann med innan min (fantastiska) resa, retroläsa hela Feminist Ryan Gosling, avverka ett en timme långt joggcross-pass (utomhus i minusgrader) och skicka ett antal jobbmail. Välkommen till Gergettes underbara jetsetlag-liv.

like an american

Lana del Rey spelade i stan och alla hipsterbögar och tonårstjejer kom krypande ur sina hålor. Susanna och jag var inte sena att haka på. Det var det perfekta sättet att förlänga USA-känslan. Lanas Kalifornien-romantik blandades perfekt med min jetlag och skapade magisk stämning. Väldigt, väldigt bra. Dessutom kan jag dementera alla påståenden om att Lana skulle vara dålig på att sjunga.

recap

Med tanke på att jag har varit frånvarande här på bloggy sedan mitt senaste inlägg från LA antar jag att ni utgår från att jag har gått med i någon av kändissekterna och stannar i LaLa-land på obestämd tid. Så är dock inte fallet. I själva verket är jag mitt uppe i min 26 timmar långa hemresa. Just nu sitter jag på Kastrup och tittar på snöfallet. Snart tar jag ett tåg till Småland för att sova ikapp innan jag gör min comeback i Stockholm imorgon.

Nu en recap av vår sista vecka i Amerikat. Innan vi drog från Los Angeles hann vi med att äta på superkändisrestaurangen Gjelina - känd bland annat för att hålla så hårt på sitt koncept om att aldrig göra ändringar i sina maträtter på gästers begäran att de vägrade ge Posh Spice salladsdressingen vid sidan av salladen när hon var där och åt med Gordon Ramsay. Både maten och stämningen var fantastisk och vi såg Peter Berg (hjälten bakom Friday Night Lights).

Efter att vi var klara med kändisrestauranger i Venice och hipsters i Silver Lake drog vi vidare till Palm Springs och checkade in på resorthotellet Ace Hotel. Där solade vi i 28-gradersvärme och badade i saltvattenpoolen.

Vi spelade även bingo i hotellrestaurangen. Jag fick bingo och var tvungen att säga mitt namn när jag skulle få min vinst (en ölburkskylare). Jag valde att säga att jag heter Sven.

Sen åkte vi och hängde i episkt häftiga Joshua Tree, en national park i öknen döpt efter Joshua-trädet som kan skådas på bilden nedan.

Vi shoppade även lite på Walmart.

Sedan körde vi genom öknen...

...och åt lunch på en diner i orten med det fantastiska namnet Skull Valley. Servitören saknade tänder, klientelet bestod till största delen av riktiga cowboys (med sporrar på bootsen) och maten var flottig och god.

Sen tittade vi på solnedgången och soluppgången vid Grand Canyon. Mäktigt som tusan.

Efter det flög vi helikopter över kanjonen. Vilket så klart var helt sjukt.

Därefter tog vi Route 66 mot Las Vegas.

På vägen tittade vi på den helt enorma Hooverdammen. Arkitekten hade uppenbart någonting att kompensera för.

Las Vegas var inte helt oväntat total galenskap.

Vi bodde på New York, New York-hotellet...

... där vi hängde vid poolen och åkte berg och dalbanan som gick runt hotellbyggnaden (!).

Till slut sa vi Viva Las Vegas! och drog hem.

En kort sammanfattning av en helt otroligt episk resa. Hoppas det framgår av mina skrytinlägg hur fantastisk resan faktiskt var.