Lana del Rey spelade i stan och alla hipsterbögar och tonårstjejer kom krypande ur sina hålor. Susanna och jag var inte sena att haka på. Det var det perfekta sättet att förlänga USA-känslan. Lanas Kalifornien-romantik blandades perfekt med min jetlag och skapade magisk stämning. Väldigt, väldigt bra. Dessutom kan jag dementera alla påståenden om att Lana skulle vara dålig på att sjunga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar