testino

Igår hamnada jag i paradiset: Konstmuseets bokrea. Det är inte som att jag har ett hälsosamt förhållande till konstböcker i vanliga fall, och nu när de är på rea kan jag knappt låta bli att gnida mig mot de, mitt bland alla kulturtanter där i affären. Tyvärr är min ekonomi knappast blomstrande direkt, så jag fick behärska mig. Resulterade i ett inköp av Mario Testinos Front Row/Backstage, en fotobok som fångar känslan i modevisningar från första raden och bakom kulisserna. Sjukt bra (oväntat nog dyker knarkdockan Kate Moss, till min förtjusning, upp på fler än en bild).

Idag väntar äventyret då jag ska använda mig av Västtrafiks utmärkta tjänster för att ta mig ner till skolan samtidigt som det har snöat flera centimeter. Ska bli spännande att se hur lång tid jag kommer få vänta. Tar för säkerhets skull med mig mat och vatten för en vecka.

en skandal

Tillbringade gårdagskvällen på biograf tillsammans med fröken Skalin. Notes on a Scandal hette filmen och i den möttes fantastiska Cate Blanchett och Judi Dench i nåt slags galet triangeldrama. Sjukt bra! Rekommenderas hett.

I morse vaknade jag med en gnagande känsla i huvudet. Frågan som vägrade överge min överbelastade hjärna var: hur i helvete har jag kunnat leva 23 år utan Amy Winehouse? Hon är jämnårig med mig, har ett fashionabelt alkohol-/drogproblem (lämnade sitt gamla skivbolag efter att de ville lägga in henne på rehab), en fantastisk soulröst och texter liknande Lily Allens (minus allt det pubertala). Hux flux har hon souljazzat sig rakt in i mitt hjärta (och min iPod). Jag älskar henne.

Dagens låt: Amy Winehouse - Rehab (Hot Chip Vocal)

"they tried to make me go to rehab

I said no, no, no"

bitter? jag?!

Om någon tror att jag är bitter över att ha missat Oscargalan för första gången sen 1998 för att den går på fucking Kanal 9 så har ni fel. Jag är inte bitter. Aldrig. Förresten, vad är grejen med the Departed som bl.a. vann bästa film inatt? En liten lätt släng av kejsarens nya kläder, kanske? Så jävla bra var den faktiskt inte. Så det så.

Nu en heldag med arbetsmarknadssystem. Yippey!

Morgonens låt: Klaxons - Golden skans (erol alkan's ekstra spektral dub)

Klubb Kraft

Oj, vad jag dansade på premiären för Klubb Kraft på Storan igår. I tre timmar. Så jävla bra. Förfest i min brors lägenhet, som jag är lägenhetsvakt för medan han är bortrest (det han inte vet har han inte ont av). Melodifestivalens fjärde deltävling gav mig spylust (eller var det alkoholen?). Sen Klubb Kraft. Dimitros K och Jor-El rockade dansgolvet med hård dansmusik och hade dekorerat stället med sjukt snygga videoprojektioner av Andreas Nilsson (han som har gjort the Knifes scenshow). Dessutom var mitt sällskap sjukt roligt och dansvilligt. Underbart alltså!

Nu ska jag försöka mig på konststycket att plugga hemma. Ska bara gömma min nätverkskabel för mig själv först. Internet och plugg do not mix well, för att utrycka det på ett internationellt gångbart språk.

ge mig kraft!

pump it up!

Vilken förfest blir inte bättre med lite hantelträning?

klaustrofobi

Nattens låt: Karin Ström - Klaustrofobi
"glömd är det enda jag vill du ska va"

min sjuka period (encore)

Jag tror inte min sjuka period är över. Jag kände att allt inte stod riktigt rätt till redan när jag vaknade med huvudvärk i morse. När jag sedan började gråta av glädje när jag hittade nya numret av Bon i brevlådan, anade jag att mina indianer var på alla andra ställen än i kanoten idag. Det gick tio minuter sen däckade jag och sov i två timmar. Fan. Jag är ju sjuk.

Men wtf, har vi planerat fest ska det fan bli fest! Floukids på Ögat i afton, och jag ska fan va där. Med min mest spelade låt på last.fm på högsta volym ska jag nu göra mig iordning och sedan beger jag mig lite lätt feber-chique till Marklandsgatan. Det är där vi huserar ikväll. Hoppas ni väljer att ackompanjera mig. (Även de som inte är trendigt febriga är välkomna!).

Nämnde jag att lovely Karin Ström har länkat till min blogg från sin sida? Det gör ju inte att jag direkt tycker mindre om henne. Ni som ännu inte har behagat att lyssna på hennes underbara musik beger er meddetsamma till hennes sida för en provlyssning! Därmed basta!

Kvällens låt: Blondie - Atomic
"tonight,
make it magnificent,
tonight"

OD

Jag har överdoserat. På Anna Nicole-skvaller. Det är bara för mycket. Det går inte längre. Det är helt enkelt för mycket. Min hjärna kokar. För det första, den senaste rubriken på expressen: "Dottern får rätten till Anna Nicoles kropp". Daniellynn (som dottern såklar heter) får alltså rätten till Anna Nicoles nybalsamerade kropp. Galet. Lite mindre galet dock när man får reda på att dottern har en förmyndare, och det är han som bestämmer vad som händer med kroppen (begravs på Bahamas).

För det andra, från Aftonbladets web-tv: "Anna Nicole googlade sig till döds". Efter den rubriken kände jag att det började bli lite för mycket. Men kunde inte låta bli att vältra mig i ännu mer Anna Nicole-skvaller. (Jag är ju lite av en beroendepersonlighet som vi alla vet).

Jag borde verkligen inte ha fortsatt. Den sista "artikeln" var droppen som fick min intellektuella bägare att svämma över. Med rubriken "Vill du bli min kompis?", berättar Aftonbladet om videohälsningen som Anna Nicole skickade till ingen mindre än Britney där hon osammanhängande frågar Britney om hon vill bli hennes vän. Det är bara för mycket. Helt jävla galet. Galet, I say! Galet! Sa jag galet?

Då kom alltså min överdos. Lyckligtvis hörde min granne (fransmannen) att nåt inte stod rätt till på mitt rum och kom inspringande med adrenalinsprutan i högsta hugg och räddade mitt liv. *puh*

Vad tror ni förresten om idéen som kläcktes hos Ida igår om en alternativ skvallertidning? Skvallret skulle vara densamma som i vanliga skvallertidningar, men paketeringen annorlunda. Exempelvis skulle det inte finnas några paparazzibilder i tidningen, utan istället skulle Lisa Milberg kunna teckna bilder till texterna. Om jag får säga vad jag tror så skulle det lätt bli en enorm succé, tänk på alla indiepopare som offentligt skulle kunna läsa om Britneys senaste turer till behandlingshemmet utan att behöva skämmas. Om någon känner att de vill satsa startkapitalet så är det bara att höra av sig.

hat i kvadrat

Min irritation steg genom alla höjder igår när vi träffades med valnämnden. Allvarligt talat, mer menlösa och sega människor än de i kåren är svårt (läs: omöjligt) att hitta. Alla står där rätt upp och ner och tittar på varandra och väntar på att alla andra ska ta tag i allting. Hat i kvadrat!

Annars en überfancy sushi-middag igår med fadderbarnsgänget på Kafé Japan, samt ett födelsedagskalas hos Ida som inte gick av för några som helst hackor. Ganska så nice!

I'm just killing time

Idag gratulerar vi Ida på hennes födelsedag. Grattis! Grattis!

Annars fördriver vi en massa massa massa tid med helt meningslösa saker bara för att slippa läsa om fucking arbetsmarknadssystem. Jag har idag tittat på lite Family Guy, käckt promenerat till skolan (vilket ju lyckligtvis tog jättelång tid med all snö som har fallit), ätit en väldans god långlunch med H, pratat väldans mycket skit med en rad människor (Måns Z är ett hett samtalsämne), och nu måste jag ju catch up på alla bloggar jag har försummat. Attans, det kommer ju ta jättelång tid. Sen får jag inte glömma att öva på Cara Mia-dansen också. Är balkongen på KTB en lämplig plats tros?

Jag är dessutom galet fascinerad av Anna Nicoles långa monolog från graven. Videon där hon är sminkad som en clown och är totalt förvirrad gör mig helt övertygad om att hennes man Howard K. Stern har dödat henne. Han skrattar åt henne, och filmar, kommenterar sen hur mycket pengar filmen kommer vara värd. Crazy Pazy! Det finns även andra filmer, den ena galnare än den andra. Tyvärr, hinner jag inte länka, jag är alldeles för upptagen med att plugga, så ni får leta själva.

Nu ska jag genast springa och öva på Cara Mia-dansen. Ciao!

Dagens låt: (jag orkar inte smyga med det längre; jag gillar den!)
Måns Zelmerlöw - Cara Mia
"come closer, cara, cara mia"

oförlåtligt

Det är verkligen helt oförlåtligt att jag ännu inte har kommenterat Britneys härdsmälta. Jag kan bara ursäkta mig med att jag har varit bortrest till hufvudstaden. Nu kan jag dock inte skjuta på det längre, den senaste perukbilden är bortom all sans. Jag var verkligen naiv nog att tro att den rakade skallen var rock bottom. Uppenbarligen inte. Peruken är verkligen helt chockerande galen. Jag bara tittar och tittar utan att kunna ta in det. Helt jävla sjukt. Okej, om hon hade kunnat bära upp sin rakade icke-frisyr med stolthet, men nej, istället väljer hon att glömma allt vad stolthet heter och drar på sig en hyperblond peruk som ser ut att komma direkt från Walmarts rea-avdelning. Herre min Gud!

Annars har dagen inneburit lite föreläsning, slapp fika, afterwork på King's samt öl på Vasastan. Känns som en ganska bra återhämtning från det som i historieböckerna kommer att benämnas som min sjuka period.

Har även ett litet hushållstips till alla idag: pärontipset. Det är verkligen hur lätt som helst, alla kan göra det! Man tar ett mosigt päron och lägger det i sin skolväska (obs: utan plastpåse eller låda [viktigt!]) tillsammans med böcker, vattenflaska och plånbok. Sedan går man i rask takt till skolan. När man är framme har man fått päronmos. I hela väskan. Jättegott!

Dagens låt: Yeah Yeah Yeahs - Dudley
"my dear you've been used,
I'm breaking the news,
well love nearly beat us,
I'm thinking like you,
I'm thinking of you"

Stockholm i mitt hjärta (Stockholm har blivit kallt)

Nu är jag ute ur mitt feber/trötthets-delerium och är redo att berätta om Sthlm. Redan på väg upp var jag febrig och såg fram emot en helg hos Karin, Anders och Rebecka, i deras femma (!) på Kungsholmen, där de skulle fläkta mig med palmblad, mata mig med druvor och badda min febriga panna med jungfrumjölk. Men tji fick jag! Alvedon var det närmaste druvor jag kom, och redan första dagen tog jag mig i kragen och begav mig ut på upptäcktsfärd på Södermalm. Väldans trevligt faktiskt. Mycket bra potentiell shopping, dock inga pengar, så jag fick stå med näsan upptryckt mot fönstret på de fashionabla affärerna. På eftermiddagen fick jag och Karin besöka Rebeckas praktikplats: Sida. Ytterst flashigt med öppna kontorslandskap och fantastiska lokaler. Kan tänka mig att ha stället som framtida arbestplats om någon tvingar mig under pistolhot.

Under kvällen kom jag på att alkohol är bakteriedödande och tog direkt fasta på det. Efter ett antal intagna alkoholenheter och en spexig förfest begav vi oss till nya trendklubben Teatron, i utkanterna av Stureplan. Oh my fucking god, vilket ställe! Människorna var visserligen alternativa i överkant, men det vägdes upp av den fantastiska dansmusiken och den bländande inredningen. Sjukt bra!

Lördagen kom att bli den slappaste dagen i mannaminne. Efter en tretimmars frukost kom ett tvåtimmars soffhäng där vi förbluffat tittade på Brittans rakade skalle. Efter det gjordes en enorm kraftansträngning och vi begav oss till Stockholms äldsta tapasrestaurang: Mamas and Tapas (som låg femhundra jobbiga meter hemifrån), och hade en orgie i fantastiska smårätter. Ab fab! Under kvällen genomled vi Melodifestivalen med hjälp av Måns Zelmerlövs anlete, ett kilo lösgodis, rödvin och sällskap av Estelle och Hannes.

På söndagen revolterade vi mot den slappa trenden som hade inletts under lördagen och promenerade hurtigt till Skeppsholmen för att gå på Moderna Museet. Jag hade missat hur sjukt bra samling museet hade, och gick runt med en konstant tappad haka när jag förundrades över ovanliga verk av bl.a. Chagall, Warhol, Matisse, Picasso, Pollock och inte minst min favorit Francis Bacon. Dessutom hade de en tillfällig utställning av Rauschenberg (han med geten med gummidäcket), sjukt otrevlig personal och ett fantastiskt café.

Kvällen bjöd på en hemlagad och sjukt god middag, ett finfint besök av Petter, samt en flaska Cava drucken ur omatchade koppar. Allt som allt, en väldans bra stockholmsutflykt. Ska lätt återvända.

För att ni inte ska behöva anstränga era hjärnor med att försöka visualisera min underbara helg så kommer här rikligt med illustrationer: