Göteborgs Filmfestival 2007, del 1

Min första dag på filmfestivalen. Bara två filmer, men mycket givande. Först Come l'ombra; italiensk, underbart långsam och ganska sorglig. Det fanns dock en annan dimension av filmen, den började nämligen redan klockan 10.00, så det var bara jag och en massa pensionärer som tittade. Sjukt trevligt med pensionärer. Särskilt när de skrockar roat åt ganska politiskt inkorrekta skeenden och skuffar mig i sidan. Me likes.

Dagens filmfestivalshöjdpunkt kom dock ändå med hypade Destricted. Sju konstnärer/regissörer (bl.a. Sam Taylor Wood) behandlar ämnet porr och sex i en rad kortfilmer. Filmen hade världspremiär på Tate Modern och hade tagits till filmfestivalens Critic's Week-avdelning av ingen mindre än underbara Emma Gray Munthe (som var där i egen hög person och presenterade filmen). Ni förstår säkert att mina förväntningar var högre än Kate Moss på kokain. Lyckligtvis blev jag inte besviken. Flera av filmerna var riktigt bra (även om några var sjukt konstiga), särskilt Larry Clarks porrfilmscasting-film samt den sjukt roliga filmen om sex-vidskeplighet i Balkan. Dessutom har jag aldrig tidigare känt mig så kulturell och pretentiös som när jag satt där i Destricted-publiken med Frida.