And it hurts with every heartbeat! Mitt huvud alltså. Bakfyllan är massiv! Den värsta på väldigt länge faktiskt. Jag har krossat glas på mitt golv. Jag har sår på mina händer och knän. Mina nya jeans är sönder. Trots allt detta var gårdagens nyårsfirande det bästa på väldigt länge.
Kvällen inleddes med drinkar och trerätters (med fluffsås) hos Oscar. Fortsatte med en bussresa ner till stan där vi sålde våra RioRio-biljetter, eftersom vi ju faktiskt insåg att vi hellre skulle kapa av varsitt finger än att faktiskt gå in på klubben. Vid tolvslaget stod vi i ösregn och firade med upphittat bubbel och sojakorv. Sen bar det av åt Mölndal-hållet, till en posh rikemansfest (där alla utom vi var uppklädda till tänderna). Dessförinnan hade jag dock ypperligt lyckats illustrera uttrycket: att falla raklång, på en blöt parkerinsplats, och hade slagit hål på både byxor och knä. På den posha festen bjöds det på både öl och absinth och efter några klunkar visade vi hur två tvättäkta klubbkids (dvs. Rebecka och jag) intar ett dansgolv. Mycket roligt! När festen uratade i nån slags Eyes wide shut-liknande orgie där alla killar klädde av sig halvnakna och alla började hångla med alla, kände vi dock att det var dags att göra en hastigt sorti därifrån. Som avslutning hade vi efterfest på pizzabullar till klockan sex hemma hos mig. En helt underbar kväll alltså!
Nu ska vi undersöka vad 2007 har att bjuda på.
1 kommentar:
Enda frågan jag har är varför man lämnar en fest när den urartar i en eyes wide shut-orgie?? Saknar all logik..
Skicka en kommentar