Kvällens mest överraskande inslag bestod av ett slagsmål på Hagabion. En kille slår sin tjej över käften, hon smäller ett ölglas i huvudet på honom, han kastar en stol på henne. En hel lokal med grönsaksätande hipsters sitter och gapar av chock. Halv nio en torsdagskväll på Hagabion. Överraskande är ordet.
Nu lyssnar jag på the Weary Kind med Ryan Bingham och kontemplerar livet. Somehow this don't feel like home anymore. This ain't no place for the weary kind, this ain't no place to lose your mind.
2 kommentarer:
Otroligt! Varför händer inget sånt när jag är på Hagabion? Här är det bara ångestladdad söndag...
"...and this ain'n no place to fall behind. Pick up your crazy heart and give it one more try." Både du, jag och Bingham vet att han sjunger om dig och Gbg. Han menar förstås att du ska ta upp ditt galna hjärta och ge Sthlm en chans till!
Skicka en kommentar