Vi började dagen med att säga hejdå till Ace Hotel Kyoto, verkligen ett av mitt livs bästa hotell. Vi skulle ta ett tidigt tåg till kuststaden Kojima, där den japanska denimen föddes och där man numera kan hitta de bästa japanska jeansproducenterna. Innan vi hoppade på shinkansen tog vi en titt på den maffiga centralstationen i Kyoto. Resan till Kojima gick så klart supersmidigt, trots ett tågbyte som skulle ske på fem minuter. Ett av hela resans starkaste ögonblick var när tåget susade fram mellan gröna risfält på båda sidor. Kändes sagolikt.
Vistelsen i Kojima började lite motigt när skåpen för bagageförvaring var fulla på stationen och vi insåg att vi skulle behöva gå med våra resväskor i värmen. Första butiken som vi kom fram till var ett av de legendariska märkena och de hade inte några jeans som jag fick på mig. Inte heller tidernas roligaste aktivitet att prova för små jeans när man är svettig efter promenad med resväska i hettan. Sen kom vi dock till Dania Japan, en herre som gjorde omarbetningar av jeans med den japanska lapptäckestekniken boro. Hans plagg var helt otroliga. Jag köpte en omarbetad Adidas-jacka och Rasmus slog till på en Polo Sport-skjorta som hade lappats med jeansdelar. Vi gick därefter till Big John, där både jag och Rasmus köpte fantastiskt fina jeans.
På promenaden tillbaka mot stationen hamnade vi på gallerian Happy Town för lunch i deras food court. Vi åt supergoda takoyaki, japanska bläckfiskbollar. Verkligen en av resans godaste måltider. Dock var det nog inte jättevanligt med turister som bänkade sig för en lunch på gallerian. Skolflickor smygfotade oss och flera äldre började glatt nyfikna prata med oss. Jag tackar mina japanskastudier att jag förstod att de ville veta om vi tyckte att maten var god och jag kunde svara "oisihii desu".
Innan vi återvände till stationen för att ta tåget vidare gick vi ner till hamnen och tittade på en träfyr som var bevarad från Edo-perioden. Den var alltså byggd 1863. Ganska häftigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar