konfirmationshelgen och tågresan från helvetet

Min konfirmationshelg hemma i Rydaholm, då min syster konfirmerades, var riktigt trevlig. Slappt kyrkohäng med psalmer, nattvard, och min syster som var himla fin i sin vita skrud. Dessutom är det aldrig dumt med mammas mat och besök från sysslingar från Tyskland (ja, de tar med alkohol till mig [baccardi och champange på burk den här gången]). Hela helgen hade helt enkelt varit riktigt trevlig om det inte hade varit för den obeskrivligt hemska tågresan hem. Jag ska här ändå göra ett försök att återberätta hemskheten.

Under tågresan satt för det första ett sjukt korkat white trash-par bakom mig som pratade (om banala och korkade ting) utan uppehåll under hela resan. Dessutom satt framför mig ännu ett jävla white trash-par, det fulaste white trash-par jag någonsin har skådat (de måste ha varit avlade av råttor), och hånglade högljutt hela jävla resan hem. Den enda gången de upphörde med sitt slafsande var när en av deras telefoner ringde med nån öronbedövande marschsignal. Jag kämpade under hela tiden med spyan som höll på att stiga upp i min strupe. När den korkade bruden bakom mig frågade sin (nästan lika korkade) kille vad ordet definiera betyder, brast det för mig och jag vände mig om spottade henne i ansiktet. En fet spottloska. Rakt i ansiktet. (Kanske inte riktigt spottade henne i ansiktet, men jag suckade högt iaf). Det hela hade kunnat göras uthärdligt om inte min ipod hade dött tio minuter in på den två timmar långa resan (note to self: ha alltid ett par nödöronproppar till hands i din väska). Fofanon!

Här kommer bilder från konfirmationen: