Nu har jag varit tillbaka i Stockholm (och på jobbet) i en vecka. Jag ska inte påstå att jag hade bangat på att stanna kvar i the US of A tills jag började prata som Victoria Silvstedt men det är inte fy skam att vara hemma heller. Om inte annat så för vänkavalkaden som radar upp sig.
I måndags träffade jag Sara och Livia på Ölstugan Tullen.
I tisdags hängde jag i motljus på Nnekas bakgård.
I onsdags paddlade jag kajak med Susanna och Maria runt Långholmen. Det var länge sen jag romantiserade Stockholm så mycket som när jag satt där på vattnet. Sen tog vi ett dopp och gick vidare till Ölstugan Tullen. Jag ville brista ut i "Jag vill tacka livet!".
I fredags åt jag lunch med Emelie, på Pong så klart. Vi avhandlade sommaren hittills och jag gratulerade henne till del två av hennes semester. Sen gick jag tillbaka till jobbet, stannade längst i hela huset och firade med en selfie.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar