veckans bröd

Veckans bröd är la tortilla. ¡Sí, sí!

musikveckan

Vi har en mycket stor musikvecka framför oss. Den tillhör i högsta grad the ladiez och det sparas inte in på sjukt snygga skivframsidor. Jag sammanfattar:

Första låten från nya M.I.A.-skivan har precis kommit ut. En Bollywood-doftande dänga med en refräng som går: Live fast die young, bad girls do it well.

Bad Girls bådar mycket gott inför skivan som kommer i vår. Videon släpps senare i veckan och lär vara spektakulär med tanke på att den är regisserad av Romain Gavras, mannen bakom bland annat videon till Born Free (ni kanske minns ginger apartheid-skandalen?).

Jag utsåg tidigt Video Games till 2011-års bästa låt. Lana del Rey, eller Lippy som jag väljer att kalla henne (hehe), fortsätter sjunga med sin hesa röst om den uppoffrande kärleken på fullängdaren Born to Die. Hon utnämner sig själv till "the queen of Coney Island" och det hela är mycket snyggt och lockande.

Läs gärna Ida Therén i Aftonbladet om Lana del Rey och äkta och fejk inom indievärlden.

Sist men inte minst släpps första singeln från Madonnas nya skiva MDNA på fredag. Som om det inte räckte med det fantastiska skivomslaget så gästas låten av både Nicki Minaj och M.I.A. Videon smygsläpps på torsdag och under Super Bowl på söndag ska den framföras live. Kan ej hantera förväntningarna!

måndagsbilden

Ni som följer min underbara weblog - vilket jag vet att alla gör - är väl medvetna om min extrema trendkänslighet. Jag är som ett enda stort känselspröt redo att registrera den minsta skiftningen i rådande trender. Nu är ni med all säkerhet nyfikna på min senaste spaning. Here it comes - och glöm inte var du läste det först - det hetaste just nu är chili i ögat. Det är den ultimata accessoaren som är busenkel att fixa själv. Gör så här: 1. skär lite chili (jag brukar välja spansk peppar, men det går bra med olika typer av chilifrukt) 2. tvätta inte dina händer 3. peta dig sen i ögat 4. strax har du den härligt rödgråtna looken som är ett måste under de här vintermånaderna. Själv bär jag den i denna stund.

Jag kunde inte lägga upp en bild på en tråkig chilifrukt som veckans måndagsbild utan valde istället en gif på Chilli från TLC för att illustrera min spaning.

all in

StockStock och jag har ett ganska komplext förhållande. Hatkärlek deluxe. Efter en sådan här fantastisk helg är det dock svårt att vara anti.

Igår gick vi all in - och när jag skriver all in då menar jag ALL IN - med klubbidubb på Sommaren I City. Shot efter shot placerades oombett i min hand och jag tackade med glädje ja. Ölen flödade. Dansstegen blev vildare och vildare (och mer och mer ostadiga) tills klockan var tre. Fantastiskt roligt och ett mycket bra botemedel mot min allt djupare aversion mot Stocken.

Om idag har jag inget att rapportera. Jag sov bort min tvättid och tillbringade hela dagen i soffan. I veckan blir det alltså åter dags att köpa några trepack H&M-boxers i väntan på nästa tomma tid i tvättstugan. Nu ska jag sova.

en middag

Nic och Klas bjuder mig alltid på middag. För att slippa känna mig som något slags välgörenhetsoffer kände jag igår att det var dags att bjuda igen. Jag ställde till med en storslagen texmex-middag av det finare slaget. Tequilamarinerad fisk och hemmagjord mangosalsa var en del av det som stod på menyn. Tequilan användes inte enbart till fisken utan även på det mer traditionella sättet. Dessutom kombinerad med öl och vin. Det gör att jag idag har känt mig ganska mör. Efter att ha ätit upp gårdagens rester och tittat på fyra avsnitt av Sons of Anarchy känner jag mig dock redo för nya äventyr.

Kvällens pepplåt? Det kan inte vara någon annan än nya Magnetic Fields.

Dagens låt: The Magnetic Fields - Andrew in drag
"the only girl I ever loved was andrew in drag"

I'm Alana

skammen

Shame av Steve McQueen på bio. I huvudrollerna Michael Fassbender, Carey Mulligan och Fassbenders penis (modell större). Filmen var sjukt snygg och mycket bra. Inte enbart tack vare penisen.

farväl falkenberg

Jag är färdig med min föreläsning i Falkenberg och har nu rört mig norrut längs västkusten till Varberg för ett besök hos Ida på Alexandersoninstitutet. Efter en rundvandring är jag välinformerad och mycket imponerad. Igår hann jag med en runda i Majorna. Både middag på ett fullsatt Mañana och öl på det högklassiga Västerhus. Gött var det.

Nu väljer jag mellan en lunch i Varbergs hamn och ett snabbdopp på Kallbadhuset innan jag fortsätter med min evighetsresa mot Stockholm. På hemvägen utvärderar jag min föreläsning och funderar på dagens fråga: hur i helvete kunde Drive bli i princip helt utan Oscar-nomineringar?

västerut

Jag är på väg västerut i ett tjänsteärende. Imorgon ska jag föreläsa i Falkenberg, på vägen stannar jag dock till bland långgator, Feskekôrkor och babyblå spårvagnar. Göte-to-the-borg!

måndagsbilden

Om Drive hade varit gjord på 50-talet. Här finns massor av andra fantastiska filmaffischer för filmer "från ett parallellt universum", så som de kunde ha blivit gjorda.

en spaning och en rant

Jag har en spaning. Det nya heta är... wait for it... wait for it... hälften sushi och hälften gyoza! De senare är en sorts dumplings.

Jag hade egentligen siktet inställt på Strömmingsvagnen för andra dagen i rad, men den var stängd. Kom igen, stängd?! Vi befinner oss i Sveriges huvudstad Stockholm inte någon håla à la Värnamo. Hur kan något stänga före kl. 19? Säg mig hur! Varför bor jag i en storstad när jag ändå inte kan få vad jag vill ha exakt när jag vill ha det? Jag vill ha omedelbar tillfredsställelse. Jag kräver omedelbar tillfredsställelse.

Eh...ursäkta min rant. Jag ville i alla fall dela med mig av min spaning. Sushi och degknyten i samma förpackning, inte jättegott men väldigt spexigt. Om jag inte hade hetsätit all mat på cirka fem minuter hade jag tagit en instagram-bild, men tyvärr blir det inget med det nu.

medan visningen pågick

Till slut bestämde jag mig för att ta på mig mina byxor och bege mig hemifrån innan lägenhetsvisningen påbörjades. Medan okända människor stövlade in i mitt hem en masse var jag på Fotografiska för att kultivera mig själv. Anton Corbijn-utställningen var såklart väldigt bra, det kan ju knappast gå fel med gryniga porträtt av kändisar i svartvitt. Den bästa utställningen var dock av arkitekturfotografen Aitor Ortiz. Utan tvekan den bästa utställningen på länge.

På hemvägen svängde jag förbi den fenomenala strömmingvagnen vid Slussen och laddade med Omega 3. När jag kom hem var visningen avslutad och mitt hem var tomt på folk. Jag kunde dock känna lukten av dem, pengastinna hipsters redo för sitt livs lägenhetsklipp.

söndag morgon

Det är söndag, om två timmar är det visning i min lägenhet och jag har en fråga:

Morgonens låt: 

Glee Cast - Rumour has it/Someone like you

"I heard that you settled down,

that you found a girl,

and you're married now"

you say visningsstäda, I say fuck you

Hey guys, what have you been up to today? Personally I've had a really great day. All day I have been visningsstädat my apartment while I've been hung over. The bathroom, the kitchen, the fridge, vacuuming, dusting, mopping. All the time my mouth dry and my head throbbing. It has been super duper fun! I hope your day was as good as mine (although I doubt it).

Hugs and kisses from your favorite blogger,
Gergette

la boule

La Boule slå i gong-gongen! Det är nämligen fredag, jag har redan hunnit dricka en öl och ska strax iväg på ett vilt På Spåret-event. Skynda, skynda!

short shorts

Idag råkade jag nästan ut för en shortsrelaterad olycka. Låt mig börja från början...

Under min NY-resa köpte jag ett par nya kortbyxor att ha när jag tränar. De är av en kortare modell med bred resår (tänk 70-tal). Om jag får säga det själv klär de mig utomordentligt bra. Det var de shortsen som jag bar på dagens träningspass, ett crazy-jobbigt muskelpass. Jobbig till den grad att en tjej idag fick avbryta passet för att hon var nära att kollapsa. Själv hade jag med nöd och näppe överlevt passet när det var dags för streching. Olyckigt nog hade jag råkat kombinera mina fina nya kortbyxor med ett par boxershorts av det mer sladdriga slaget. Under ljumsksträckarövningen insåg jag nackdelen med klädkombinationen. Jag upptäckte att mina mer privata delar var på väg att göra ett gästspel på träningspasset. Jag lyckades dock smidigt avstyra den annalkande olyckan genom att fejka kramp och på så sätt avbryta ljumskövningen i förtid. Från och med nu kan ni kalla mig Snabbtänkt Kille 83.

Dagens låt: First Aid Kit - Emmylou
"I'll be your Emmylou,
and I'll be your June,
and you'll be my Gram,
and my Johnny too"

i love paris in the winter...

Alldeles nyss hittade jag en frisör i mitt kvarter som hade en megastor bild på Paris Hilton på väggen. Jag skojar ej! Paris Hilton från golv till tak. Inte just bilden ovan, men den var i samma stil. Jag behöver väl inte berätta att jag planerar att omgående boka en tid. Jag menar, en frisör som på allvar har Paris Hilton på väggen kan inte vara annat än världsbäst. Åh, det här är det bästa som har hänt mig på länge!

att luta sig

Idag fick jag oväntat en komplimang om hur bra jag var på att luta mig. Det var en komplimang jag inte tog lätt på, snarare kan det ha varit den finaste komplimangen jag någonsin har fått. Att luta mig är nämligen min största talang. Ända sedan Angela i My so-called life sa "I just like how he's always leaning. Against stuff. He leans great." har jag arbetat fram det perfekta sättet att luta mig på. Inspiration har jag hämtat från Brandon och Dylan och idag skulle jag nog vilja kalla mig själv för Kungen av Lutning.

Vilken som är mitt favorit sätt att luta mig på? Naturligtvis är det "foten mot väggen".

mina drömmars stad

För er som ännu inte följer mig på Instagram så delar jag med mig av denna bildpärla. Mina drömmars stad fyndat på Utrikesdepartementets vägg.

Dagens låt: Burning Hearts - Burn burn burn
"over the deserts, into the forest,
I run as a child, to hide from my hunger,
my biggest fear, I fight with my hands and my spear"

vita pengar, känner ingen skuld

Jag vet inte hur jag har kunnat missa den nya jj-låten. Avicii, Reb & Fi och Adrian Lux i all ära men Vi är den bästa (svenska) danslåten på mycket, mycket länge.

Dagens låt (på repeat): jj & jr - vi
"i en svarttaxi, till en svartklubb,
i svart kashmir, till svart dub,
vita pengar, känner ingen skuld,
på gröna ängar, där det regnar guld"

måndagsbilden

Bruno Mathsson var inte bara stilig utan även Värnamos stolthet och skicklig möbeldesigner. Min önskan är att en dag få äga en Pernilla-fåtölj, men i väntan på den kan jag tänka mig boken om Bruno som kan beskådas ovan.

brädets kung

Igår gick det första årliga schackmästerskapet SSÖ Open 2012 av stapeln.* Efter att ha blivit upplyst om att schack numera är trendigt deltog jag med glädje i mästerskapet. Med lika delar hård schackbattle och iskall folköl var det ett fantastiskt heldagsevent.

Med fenomenal tankeförmåga flyttade jag mina pjäser över brädet som värsta Bobby Fischer samtidigt som jag höll ett stadigt tag om min ölburk. Med en panters smidighet gick jag vidare från gruppspelet enbart för att åka ut i kvartsfinalen och sluta på en delad femteplats. Jag skulle dock ljuga om jag påstod att jag var besviken över min placering. Lättnad och glädje är två ord som bättre beskriver mina känslor. Redan nu kan jag utse eventet som ett av de bästa 2012.

*"SSÖ är en politiskt obunden schack- och ölförening som står upp för en ganska ren idrott."

born to die

rich forever

Det är fredag morgon, en arbetsdag kvar innan helgen. Soundtracket är Rick Ross nya mixtape Rich Forever. På maxvolym. They say I'm getting money, must be illuminati.


I hiphop-kategorin måste jag även kommentera nya Jay-Z låten Glory, om hans och Beyoncés nyfödda dotter Blue Ivy, där dottern själv kan höras i slutet av låten. Debatten på nätet är livlig om Blue Ivy är "Hiphopens Jesus" eller djävulen inkarnerad (möblerar man om bokstäverna i namnet får man uppenbarligen ett ord för djävulen på latin). Jag är inte helt säker på att något av alternativen är rätt. Däremot kan jag uttala mig om Blue Ivys sångröst som den hörs på låten. Är rösten inte lite väl gnällig? Typ "mouah mouah". Inte särskilt bra.

super-gerg

Sleepless in Stocken. Visserligen kan jag inte sova men det hindrar mig inte från att vara sjukt Mad Men-chic. Det dessutom efter att jag inledde dagen klockan 07.00 på gymmet. Är jag en supermänniska? Ja, det är högst troligt.

I'm gonna turn my back to everything I know

Jag är så jävla trött. Trött i allmänhet, trött på andra och trött på mig själv. Idag somnade jag på soffan med en snus i munnen. Jag vaknade två timmar senare i en pöl av snussaliv. Please kill me! Eller spela Jenny Wilson för mig.

Dagens låt: 
Jenny Wilson - Let my shoes lead me forward (The Knife Remix)
"tie my shoes and zip my jacket,
I lock the door and check my pockets,
I'm leaving the light on just for the sight,
might make someone think that I'm still around

sold my bed, no need to sleep these nights,
walking rounds in search for stars these nights,
the sky is perfectly brown instead of black,
let my shoes lead me forward, please bring me some luck

it's ok, hey come on, no time for education so let's go
I can't stand all these rules,
I'm gonna turn my back to everything I know"

hjältar och lägenheter

Vernissage för utställningen Heroes & Heroines på Konstfack, sedan middag hos Nic. Mina två favoritaktiviteter på samma kväll: kultur och mat (samt vin, men det behöver väl inte påpekas). I ypperligt sällskap dessutom. Bättre kan det knappast bli.

För övrigt ligger min lägenhet ute till försäljning nu. Skrev jag min lägenhet? Naturligtvis är det inte min lägenhet utan den fantastiska lägenheten som jag tillfälligt har bebott. Här ligger objektet om just du är sugen på att lägga ett bud eller om du bara vill se de fantastiska visningsbilderna.

fornication

För övrigt är Californication tillbaka. Faktum kvarstår: jag vill va Hank Moody/jag vill ha Hank Moody.

alla sorters crazy

När jag i ett inlägg nedan återgav mina äventyr från i lördags nämnde jag i förbifarten att jag hade skådat Kr0nprinsessan med gemål på Dramaten. Jag trodde inte det var en big deal förrän besökare började strömma in till min underbara weblog från ett galet forum som helt ägnar sig åt att stalka kungligheter. På något sätt hade en av galningarna hittat mitt inlägg och rapporterat vidare om det kungliga paret på galningforumet:

Jag trodde att jag hade sett alla sorters crazy men uppenbarligen hade jag ännu inte varit på The Royal Forums. Jag är inte den som dömer men kom igen folks! WTF är det för fel på er?

måndagsbilden

Charlie Hunnam spelar Jax, huvudrollen i min nya seriefavorit Sons of Anarchy. På bara två dagar har jag kollat på hela första säsongen av serien om Jax och hans liv som pappa tillika medlem i ett stenhårt motorcykelgäng. Ni kanske känner igen Charlie från den fantastiska Queer as Folk eller Judd Apatow-serien Undeclared. Visserligen är han en mycket duktig skådis, men det är inte anledningen till att jag har valt en måndagsbild som föreställer honom. Nej, mitt val är helt baserat på hans perfekta utseende.

saturday night

Gårdagskvällen började med Hedda Gabler på Dramaten. Kronprinsessan (gravid) och Prins Daniel var där. Pjäsen, med Maria Bonnevie i titelrollen, var riktigt bra. Drama, drama, drama. Vilket passade utmärkt på just Dramaten.

Efter föreställningen gick vi ett kvarter till Vardagsrummet för att dansa hela natten med trannies och folk födda 90-93. Självklart var det fantastiskt. Vardagsrummet är utan tvekan det bästa stället i stan just nu, sannolikt kommer ni återse mig där ett flertal gånger under våren.

vanilla

Jag gillar vanilj. Det insåg jag idag på Klubben. Det var en tjej (och med tjej menar transa) som doftade vaniljparfym, och det doftade så gott så jag insåg att jag ville att alla skulle dofta vanilj. Alla! Bort med svåra citrusdofter, mysk och toner av cederträ. Ge mig vanilla!

Nattens låt: Ansiktet - Äckligt
"plötsligt låg jag bakbunden naken i sängen,
hon sa 'nu tar jag dig till himlen,
ska bara upp och hämta en och annan sak på vinden'"

vem är lucinda gonzales?

Igår var jag i Midsommarkransen för På Spåret-häng (sjukt lama lag som var med för övrigt). Efter att programmet var slut fortsatte kvällen som så ofta förr med folköl och aktiviteten "Lista favoritkaraktärer i Tre Kronor". Mina favoriter just igår var: Bimbo, Klimax, Reine, Werner och Tanja (utan inbördes ordning). De andra hade bland annat med Mimmi, Katta och Abi på sina topp 5-listor. Däremot var det ingen som hade med Lucinda Gonzales.

Jag förstår om ni undrar vem Lucinda Gonzales är och lyckligtvis ska ni inte behöva undra länge till. Karaktären var med i tolv avsnitt och spelade en av Pamelas "dåliga" kompisar från förr. Det är inte särskilt spektakulärt. Det spektakulära ligger i att Lucinda spelades av ingen mindre än Noomi Rapace! Hon var femton vid tidpunkten och det var hennes första roll. För den som är nyfiken är hon med i början av klippet ovan. Iförd hård 90-talsoutfit kan man redan där ana hennes Lisbeth Salander-potential.

jag saknar karaktär

Eftersom jag saknar karaktär övergav jag redan igår min plan om att tillbringa hela helgen i min soffa. Istället mötte jag upp en nyfriserad Susie Q för en barrunda i mina hoods. Hornstull har en del att bjucka på och vi valde såklart ett ställe på sunkbotten, bredvid stammisarna satt vi och drack glatt våra 29-kronorsöl. För att uppväga sunket gick vi sedan till Brooklyn Brewery-baren på Strand. Ja, Stockholm har en Brooklyn Brewery-bar! Jag vill inte vara den som påstår att vår kära huvudstad har NY-komplex men det är fan ett oundvikligt bevis. I vilket fall gick vi dit och naivt förväntade jag mig att de skulle ha en massa öl från bryggeriet, exempelvis den fenomenala Brooklyn Pilsner, istället erbjöd de Brooklyn Lager och Pripps Blå. Vi valde med glädje Pripps och hade sedan en förträfflig kväll.

Ikväll ska jag göra ett nytt försök med soff-extravaganzan och hoppas att jag lyckas den här gången.

Dagens låt: Lill Lindfors - Låt mej va' - De e' bra
"jag har inte påstått att du svikit mej,
du kunde handlat bättre, men det gjorde du ej,
jag slösade min dyrbara tid på dej,
låt mej va, de e' bra"

woop woop!

Bitches! Biljetten till årets USA-resa är inhandlad och det är början på en långhelg. Can I get a woop woop? Planerna för helgen är lite oklara, det enda jag vet är att jag inte kommer att lämna min soffa under hela tiden. Möjligen skulle det vara för att flytta över till sängen. Det slapp-götta vet inga gränser just nu.

"stella! stellaaaaa!"

Jag tänkte "vardag schmardag" och bokade snabbt som ögat en biljett till teatern. Och vilken teater sen! Linje Lusta med ingen mindre än Helena Bergström. Den var så jävla bra, hon var så jävla bra. Tro mig, jag är lika Helena Bergström-skeptisk som en annan, men hon var klockren i rollen som Blanche. Till och med hennes fulgråt passade perfekt för rollen. Inte konstigt att hon blev nominerad till DN:s kulturpris när pjäsen sattes upp förra gången. Riktigt, riktigt bra!

Däremot identifierade jag mig lite väl mycket med Blanche och är ganska säker på att jag kommer sluta mina dagar som hon (dvs. ivägförd av personer i vita rockar). I don't tell truths. I tell what ought to be truth.

shake it!

Jag vill inte klaga MEN livet just nu är inte direkt "Life, oh life. Du du du du.". Dödsmörker och dödstidiga morgnar. Jag vill sova och inte vakna förrän allt är över. Funderar på att utöva verklighetsflykt med att maratonkolla på The Real Housewives of Atlanta men har en känsla av att det inte skulle mildra min ångest. Istället kör jag på ett gammalt beprövat recept, jag maxar volymen och dansar bort det. Val av låt: Adrian Lux feat. the Good Natured - Alive. Hade jag någon ork hade jag tagit bilder, men nu får ni nöja er med en beskrivning. Tänk Justin Timberlake möter ungersk folkdans möter "Lagt kort ligger"-dansen från Ebba och Didrik. Shake it!

måndagsbilden

I natt drömde jag om Andres Lokko, vi bodde på samma gruppboende (!). När jag tittade in i hans rum satt han i en obäddad säng och grät blod över en pocketbok. Senare när han inte var där smög jag in i hans rum för att se vad det var för bok han läste. Jag lyckades titta men kan nu i mitt vakna tillstånd inte komma ihåg vad boken hette. Gissningsvis var det dock något svårt och pretentiöst.

2012

Gott nytt år, då! 2011 är slut och 2012 har bara börjat, ett möjligheternas år.

Jag kollade igenom min blogg och insåg att 2011 i själva verket har varit ett riktigt bra år. Sjukt bra resor (Brighton/London, Warszawa och NYC); fantastiskt häng i Malmö, Köpenhamn, Göteborg och Stocken; Knarrholmen, Way Out West och Popaganda; Drive, Homeland, Game of Thrones, Just Kids, Rebecca & Fiona, Let England Shake och Lana del Rey; nya och gamla vänner; fester och dans, dans, dans. Trots att året slutade i en (mycket brant) nerförsbacke kan jag egentligen inte klaga. 2011 var bra, men jag hoppas att 2012 blir bättre.

Gårdagskvällen var för övrigt också mycket bra. God och ganska vuxen middag hos Hannestelle med dryck i överflöd och 2011-quiz. Efter tolvslaget gjorde dock min sjukdom sig påmind. Mitt hjärta rusade och jag skapade drama (typ "jag håller på att dö här!!!"). När jag precis hade bestämt mig för att gå hem vände jag mig i ett sista desperat försök till den ungerska fläderspriten. Den gav mig tillräckligt med krafter för att orka gå till en närliggande fest och dansa Rihanna-dans i ett par timmar. En utveckling som jag var mycket nöjd med igår, men är mindre nöjd med idag (pga. ömkligt tillstånd).

Nu är matlådan färdiglagad och jag är redo för 2012 och morgondagens major "tillbaka till verkligheten"-ögonblick i form av en vanlig arbetsdag.