bromma calling!

Tillbaka i ett aldrig tinande StockStock är jag trött och lycklig efter min Göteborgstripp.

Jag hann träffa (nästan) alla jag ville träffa samt ett par jag inte ville träffa. Jag bjöds på middag, på fika och på pannkakor. Jag fick kram av Superspanet och en vink av Super-Extra-Megaspanet (inte för att jag vågade vinka tillbaka, men ändå)*. Jag gick på balkanfest, svartvitfest, svartfest och alldeles vanlig popklubb på Röda Sten. Jag klippte mitt grånande hår på Fritzi's. Dessutom fick jag se Kristins omtalade span Koftan och kan därmed lättat bekräfta att killen inte är Kristins fantasifoster utan en högst verklig och mycket stilig ung man.

Jag känner mig som Carrie Bradshaw. Göteborg är mitt New York och Stockholm är mitt Paris.

*Jag bestämmer mig omgående för att skaffa nya span med nya namn.

Dagens låt: Simon Norrsveden - Stockholmssången
"vi grät när jag tog tåget upp till Stockholm
vi måste ses nån gång per år,
min vän jag måste veta hur du mår

du sa: 'vi måste överleva Stockholm',
du sa: 'jag vet du måste fly,
men du kommer aldrig få nån ny
för vem fan kan få en riktig vän i Stockholm?
vem orkar va på Stureplan
och kamma håret hela dan?'

ibland är det svårt att bo i Stockholm
ibland jag tänker på det så,
att jag vill få dagarna att gå"