sjukdomsinsikt

Helt oväntat kallades jag idag in som SPSS-expert av en vän. Tack vare detta förtroende gick jag sedan med ett huvud stort som en pilatesboll till Moderna Museet för att titta på fantastiska Tabaimo ännu en gång. Väl där drabbades jag dock av en djup sjukdomsinsikt. Jag förstod att min dimmiga blick inte berodde så mycket på hänförelsen över den japanska videokonsten som på helt oglammig feber. Ack och ve.

Tills för en timme sedan lekte jag forfarande med en högst destruktiv tanke om att gå ut ikväll men har nu insett att jag ska vara glad om jag med hjälp av en vitlök- och citruskur samt vila kan undkomma med blotta sjukdomsförskräckelsen.

Krya på mig!