Igår kväll drabbades jag av ett släng av 1800-tal när elektriciteten försvann i en hel timme. Jag kände mig väldigt Jane Austen när jag låg och läste Juloratoriet i skenet av stearinljus. I mitt huvud hörde jag romantisk cembalomusik och ljudet av skvalpande vin. Jag väntade bara på att en oväntad nattgäst skulle komma insläntrande i mitt rum med en halvöppen nattsärk.
Istället var det elektriciteten som återkom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar