snap-and-ish

Nu är sista dagen på pissfabriken över. Lyckligtvis hann jag under min sista dag med ett bråk med en underhållskille vid namn Ulf, som jag har hatat sedan första dagen men ändå mött med ett (tillgjort) leende varje dag. Idag börjar dock Ulf bossa runt med mig inom ett område där han inte har några befogenheter, när han sedan avfärdande använde uttrycket: "Du kan ju fixa det" istället för att be mig snällt, blev jag lite irriterad och svarade: "Tack, vad generöst av dig!".

Då börjar Ulf bråka med mig! (Ja, ni läste rätt. Bråka. Med mig.)

Han vet dock inte att min största (kanske enda) talang är att bråka. Allt för sent inser han sitt fatala misstag och vill dessutom klå mig på mitt expertområde, nämligen antydningsbråk, dvs. när man maskerar sina förolämpningar bakom en trevlig fasad. Behöver jag tala om att vi inte gick särskilt många ronder innan jag knockade honom? Han sa något om att "göra sitt jobb" varpå jag svarar: "Jag jobbar inte här på riktigt. Det skulle jag aldrig sänka mig till". Snap-and-ish! Sen höll han käften.

Strax börjar min återvändo till västkustens pärla. Jag förväntar mig röda mattor och en fet välkomstkommitté på stationen vid åttatiden (annars syns vi på RioRio).

Goodbye Pissfabriken. Hello alla svettiga dansgolv i Göteborg.

Dagens låt: Crystal Castles - Crimewave