maxar superlativen

Ja, min resa till Warszawa. Vad ska jag säga? Den var helt fantastisk. Jag fucking älskar den stan.

När jag kom fram sent på kvällen i fredags var det sommarvärme och fullt med människor, billig öl och den lokala specialiteten Mad Dog. Jag mötte upp mina två kusiner och mina syskon. Lyckligtvis behövde jag inte plågas av sommarvärmen någon längre tid, vädret förbyttes snabbt till ett klassiskt "12 grader, regn" som jag är van vid. Det hindrade oss inte från att äta oss genom stan; pierogi och den mjällaste sparrisen som någonsin har ätits av en människa. Om ni tycker att jag tar i för mycket med superlativen så håll i er inför det som komma skall.

På lördagskvällen åkte vi till skybaren på Marriotts fyrtionde våning och blev (såklart) placerade i VIP-avdelningen. Efter ett par drinkar var jag trött på the high life och drog därför vidare till den gamla favoriten Plan B, kanske jordens hippaste ställe. Väl där slog vi oss såklart i slang med stans hipster-elit som tog med oss till Warszawas hetaste klubb. Med kommentaren "We usually work at this bar" bjöd de oss sedan på alkohol hela kvällen. Dessutom var de både gudomligt snygga och jävligt trevliga. Efterfesten hölls i soluppgången i en park och höll på till halv åtta på morgonen. Lätt en av topp 10 bästa fester någonsin. I söndags vaknade jag upp lagom tills jag skulle ut till flyget och hem till Stockholm. Jag kanske inte behöver berätta att jag var lika delar mör och lycklig.