om jag någonsin får sommarprata

Om jag någonsin får sommarprata kommer jag avsluta mitt program med att spela The End med The Doors. Det skulle hamna i samma klysch-liga som resten av sommarpratarnas musikval, dock inte vara riktigt så patetiskt som att spela My Way med Frank Sinatra eller What a wonderful world med valfri artist. Vad jag skulle prata om? Förmodligen om mitt liv som stjärnbloggare/tjänsteman, min fäbless för göteborgspop och jakten på den ultimata klubbkvällen. Kanske skulle jag även berätta om när Andreas Axelsson slog mig över käften när jag var tolv för att han tyckte att jag var bög (vilket jag senare visade mig att vara). Det är fortfarande oklart om han trodde att han kunde slå bögheten ur mig eller om han bara ville straffa mig. Sedan skulle jag nog lista mina tre bästa fylleskador:

1. Jacket i pannan (sytt med nio stygn)
Håkan hade spelat på Liseberg och jag var på besök i Göteborg från Stocken. Kristin, Christian och jag skulle springa nerför Eklandagatan efter mellanfest på Olofshöjd. Jag såg inte markisen som hängde i huvudhöjd så när Kristin sprang under markisen och Christian bredvid, så sprang jag rakt in i markisens metallfäste. Jacket syddes av en modellsnygg läkare på Cityakuten sedan gick vi till RioRio för att klubba. Jag sa till alla att Kristin hade slagit mig med en pajform i huvudet så det hade blivit ett jack. Lätt bästa fylleskadan någonsin. Den fulländade en redan fantastisk kväll.

2. Det stora såret på knät som inte läkte på typ tre månader
Nyårsafton 06/07. Vi firade tolvslaget i ösregn utanför RioRio, skålade i en flaska öppnat bubbel som vi hittade på gatan, korvgubben önskade oss gott nytt år. Sedan skulle vi på fest i Mölndal, på vägen sprang vi i ösregnet över en parkeringsplats. Jag missade kedjan som var spänd mitt över planen och flög ett antal meter innan jag landade på mitt knä. Sedan gick vi på en posh fest där vi inte kände någon, drack absinth och gick precis när festen höll på att urarta i en Eyes Wide Shut-orgie. Vi upptäckte min skada när vi hade gått hem till mig på Olofshöjd för att äta pizzabullar och titta på MSCL med Rebecka. Mitt lätt bästa nyår!

3. Muskelbristningen i vänstra armen
Nyårsafton 10/11. Ingen bra skada egentligen, men den påminner om min monumentala dumhet när jag under kvällen fick för mig att kissa i älven vid Röda Sten. Till saken hör att hela Göteborg var täckt av is. Lyckligtvis trillade jag och skadade mig innan jag hade kommit till kajkanten, för där hade jag definitiv plumsat i och er favoritbloggare hade funnits no more.

Sedan hade mina 90-minuter av sommarprat varit slut. För övrigt tycker jag att hittills i år har de bästa sommarpratarna varit Maria Wetterstrand och Timbuktu. Nu peppar jag på Gustaf Hammarsten, Ann Petrén och Sara Stridsberg.