Idag var dagen kommen då jag och mina stygn skulle skiljas åt. Vi visste från början att vår tid var räknad men vårt avsked var ändå mer smärtsamt än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Hur ska jag kunna hitta en bättre vän än mina åtta små stygn? Ska tejpbiten i min panna föreställa ett substitut?
För att stilla min sorg åt jag lyxsushi från Akki Sushi. Det fungerade.
En rolig detalj när sköterskan skulle ta bort mina stygn och hon fick höra vad som hade hänt reagerade hon med ett litet skratt. Jag försökte snabbt släta över min olycka med "Det var bara så onödigt" då hon svarar "Nej det tycker jag inte alls. Jag tycker det var otroligt roligt" och börjar gapskratta. Kul att min olycka kan roa någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar