argh!

Jag är trött, frusen, fryst. Jag har varit på Ginko med Trojkan. Nu lyssnar jag på finfina 80-talshits och läser Schulman.

Idag råkade jag snäsa åt en tant. Eller det var mer ett allmänt utbrott av frustration. Ett "Argh!". Hon var långsammare än Skalman. Sakta, sakta masade hon sig fram. Med myrsteg. I en smal passage. När jag efter lång tid nästan hade kommit förbi henne tar hon plötsligt ett omotiverat steg åt den sidan där jag skulle smyga förbi och stannar upp. Resultatet blev att jag stötte till henne, fastnade med mina hörlurar i hennes ryggsäck (!) och utbrast ett "Argh!".

Jag insåg först senare att med mitt plåster i pannan och med min vilda blick kan mitt "Argh!" oavsiktligt framstått som relativt hotfullt.