orange/svart

I morse vaknade jag med en djup ångest. Först förstod jag inte vad ångesten berodde på men sedan insåg jag vad det var som gnagde; igår hade jag av någon outgrundlig anledning utbrustit: "Orange är det nya svart!". Bland folk. Jag vet inte vilken namnlös ondska som drev mig till att yttra de absurda orden. Även en synskadad ser ju att orange inte är det nya svart. Vad kan man göra?

Blixtsnabbt sätter jag mig i min De Lorean och åker tillbaka tolv timmar i tiden. Snabbt tar jag tillbaka den hemska meningen: "!travs ayn ted rä egnarO". Sedan åker jag till jobbet.