Idag var jag tvungen att köpa en liten inflyttningspresent till mig själv. Tvungen, I say! Presenten bestod av ett par fantastiska svarta vintagekängor från 30-talet. Aldrig tidigare använda. Enligt affärsinnehaverskan är det ytterst sällsynt att de ens får in så fina kläder. Hon tyckte att det var de finaste skorna hon någonsin hade sett och fick tårar i ögonen när hon pratade om dem. Jag höll med henne och började själv tåra. Jag var tvungen att ha dem. Jag hade hellre slitit ut mitt hjärta med mina bara händer än att ha varit tvungen att känna smärtan av att lämna kvar kängorna i skyltfönstret. Lyckligtvis blev det inget hjärtslitande utan istället tog jag fram mitt visakort.
När jag köpte dem sa kvinnan i affären: "Jag är glad att de kommer få ett bra hem hos dig!". Fantastiskt fint sagt. Fantastiskt fina kängor. (Att jag för deras pris skulle kunna ha köpt en soffa till min nya lägenhet väljer jag att bortse från)
1 kommentar:
Fan vad bra. Loves it. Puss
Skicka en kommentar