Det är ingen överdrift att säga att jag har haft lite lätt svårt för att komma tillbaka till verkligheten. Jag brände av alla endorfiner under USA-veckorna och kramade ur de allra sista under WOW-nätterna. Nu är jag som en glädjelös zombie som går runt med en gråtklump i halsen med anledning av orättvisan i att det finns en vardag. Om jag vore en poet skulle jag uttrycka det som: "Tomhet. Tystnad.". Eventuellt kommer jag krypa ihop i en boll och försvinna.
I Bryssel är det dock fortfarande sommar. Jag försökte återfinna glädjen med en blanche på L'Athénées uteservering igår. Gick helt ok. Men dippen återkom omedelbart. Jag gav en löprunda i skogen en chans med samma resultat. Snart är det helg. Oklart hur jag ska hantera det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar