konst

Jag upptäckte att jag hade två fula Carl Larsson-tavlor på väggarna på mitt nya kontor. Inte konstigt att jag har mått så dåligt den senaste tiden. Vem blir inte cray-cray av att behöva titta på fula rosenkindade barn hela dagarna?! När jag insåg vad som besvärade mig slet jag snabbt ner tavlorna och sprang till jobbets konstförråd. Där slängde jag ifrån mig dem på samma sätt som man 2006 slängde ifrån sig ett förbrukat nummer av Nöjesguiden. Istället valde jag ut två nya tavlor, en västkustsk och en färggrann med vindpinat träd. Det känns som att jag har genomfört en spökfördrivning. Kontoret strålar och jag är genast mer harmonisk.