Oj. Jag började precis gråta av Eldkvarns
Fulla för kärlekens skull. Texten, hans röst och stråkarna. Det blev bara för mycket. Jag vet inte om det är en liten höstdepression som sticker fram näsan eller om det hela bara är symptom på kraftig koffeinbrist. I vilket fall sätter jag på låten på nytt.
Morgonens låt: Eldkvarn - Fulla för kärlekens skull
"och bilder från min hemstad jagar mig i sömnen,
det här är för dem som aldrig kom fram,
till andra sidan drömmen"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar