...och discodans på Lido, Lino, Bino (nåt sånt).
Dessutom kalas hos A och M i fredags samt grillkväll på Lidingö igår.
Åh. Ge mig mer helg. Nu.
...och discodans på Lido, Lino, Bino (nåt sånt).
Dessutom kalas hos A och M i fredags samt grillkväll på Lidingö igår.
Åh. Ge mig mer helg. Nu.
Både för fashionabel slips och inbjudan till invigninsfest tackar jag NicNic.


Ikväll ska jag på 100-årsfest. Fyra stycken som fyller 25. Det är svårt att begripa att folk börjar bli så pass gamla. Själv har jag hela sex år kvar innan jag fyller 25. Jag måste erkänna att det är lite svårt att relatera till personer med en sådan åldersskillnad. Man har liksom helt andra intressen och syn på livet. Vi ungdomar håller ju mest på med sån där emo. Vad gör en 25-åring?!??
Nu gjorde jag precis en Which TV-show are you most likely to be in?-quiz på Facebook och blev Gossip Girl. Nöjd eller vad?
Jag tog ledigt idag och vaknade lätt seg efter gårdagens visit på F12 Terassen. Jag begav mig till stan och åt lunch till frukost (en borderline brunch). Därefter kultiverade jag mig med utställningen om Prerafaeliterna på Nationalmuseum. Ett hemligt brödraskap av konstnärer som gjorde uppror mot rådande konstideal i mitten av 1800-talet. Sjukt spännande, sjukt snyggt.
Helgen tillbringar jag med la familia. Spending time with my family, like the Corleones.
Jag ägnar Göteborgsvarvet en tanke... nej det gör jag såklart inte. Istället sammanfattar jag Eurovisionkvällen med citat från N, kvällens värdinna: "Idag skäms jag över att vara europé... Något måste ha blivit fel på omröstningen... Eller så har efterblivna fått rösta... Jag mår illa... Jag vill ge honom en snyting... Är det här någon slags europeisk ironi som vi inte förstår?"






Det må vara en småintressant look på framsidan av en glossy tidning men ser mest bara äckligt ut IRL. Fan. I min villrådiga desperation frågar jag nu: "What would Tyra do?". Svaret måste naturligtvis vara att se fierce ut i allmänhet och i största möjliga mån gå i sidled med det icke-missbildade ögat mot mina medmänniskor.
Dock inte helt nöjd med publiken ikväll. Sen när i helvete blev det okej att smaska på lösgodis och högt diskutera pjäsen - medan den fucking pågår? Jag förstår verkligen inte hur otroligt ohyfsade folk kan vara. Eftersom det inte är mitt livskall att uppfostra dessa personer (läs: idioterna) nöjer jag mig med att blänga surt.*
*Magdalena Ribbing inspirerad mening.
Dagens låt:
The Magnetic Fields - The luckiest guy on the lower east side
"Harry is the one I think you'll marry,
but it's Chris that you kissed after school"
I lördags blev det festivitas. Mycket trevliga sådana. Trots en lätt seghet orkade vi igår med ännu en kulturutflykt innan Becks skulle hem. Vi gick och såg Jacob Dahlgren på Andréhn-Schiptjenko. Mycket bra.
Teaterhelgen fortsatte mycket storstilat med Sara Stridsbergs Medealand på Elverket. Dramatiskt som attan. Noomi Rapace och Shanti Rooney. Bra bra bra. Medea bekräftar att hämnden är åh så ljuv.
Jag och Becks har inlett vår teaterhelg storstilat med Vem är rädd för Virginia Woolf? på Stockholms Stadsteater. Pia Johansson var en fantastisk Martha. Dan Ekborg en fantastisk George. Mycket, mycket bra.