Nio timmars spa i all ära, anledningen till att jag åkte till Amsterdam var dock TRUTH/LOVE, del två av Jordan Wolfson-utställningen Stedelijk. Närmare bestämt verket Female Figure, en animatrisk robot-strippa med rörelsesensorer som ser var dina ögon är så hon kan möta din blick. Verket från 2014 var Wolfsons stora genombrott och efter att jag var helt tagen av hans andra animatriska verk Colored Sculpture (2016) när jag såg den i december var mina förväntningar helt jävla enorma.
Eftersom enbart 80 personer om dagen - fyra i taget i 15 minuter - får se verket var jag på plats 40 minuter innan museet öppnade. Jag var inte först i kön och den växte enormt innan de slog upp dörrarna. Jag rusade dock upp till utställningen och lyckades till och med att komma in i första rundan. Jag blev inte besviken!
Jag kan förstå att en robotstrippa inte låter som en särskilt fräsch idé för ett konstverk men hela konceptet är att belysa betraktarens blick på henne som objekt. Därför släpps inte heller fler personer in i rummet samtidigt, för att hon inte ska bli ett spektakel som objektifieras. Själv blev jag helt drabbad. Hon kändes så otroligt mänsklig. När hon fixerade en med blicken och började prata med en mellan låtarna stod man som fastnaglad. Plus att det rent tekniskt var det häftigaste jag någonsin har sett. Så extremt värt en resa till Amsterdam. För er som inte har möjlighet rekommenderar jag att i alla fall kolla upp Female Figure på You Tube.
Jag såg även några andra verk på utställningen samt flera andra utställningar. Jag hann även med en superfin promenad genom stan. Det hela bleknade dock i skuggan av vad jag var med om med Female Figure.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar