Igår var det preview av Orionteaterns nya uppsättning Det flygande barnet. Ett mörkt samtidsdrama med Vanna Rosenberg och Gustaf Hammarsten i huvudrollerna. Pjäsen spelades för en stående publik och allt ackompanjerades av jazzmusiker. Jag förstår att det kan låta lite lätt pretentiöst men jag för min del tyckte det var väldigt, väldigt bra. Bortsett från biten med den stående publiken. Hey, det finns inget mervärde i att stå upp och titta på teater. Man får bara ont i ryggen.
Efter den kulturella upplevelsen gick vi för öl till Dovas vid Skanstull där det bjöds på en annan typ av kultur, typ dryckeskultur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar