Igår tittade jag äntligen på Nånting måste gå sönder. Sjukt vacker, hemsk, jobbig, fin. Jag blev väldigt drabbad. Orka behöva jobba en hel arbetsdag samtidigt som filmen snurrar i mitt huvud. Mitt i samtal om politiskt tekniska frågor kommer jag bara råka häva ur mig fraser som: "Andreas är helt dum i huvudet! Fast lite synd är det ju om honom också. Fast han är ju en idiot.". Sen kommer jag fortsätta diskutera viktiga händelser under det kommande kalenderåret på jobbet. Känslan kommer dock fortsatt vara att nånting måste gå sönder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar