Jag har just läst klart Sara Stridsbergs senaste roman Beckomberga: ode till min familj och vill meddela att det utan tvekan är det bästa jag har läst i år. Jag ska inte påstå att jag är opartisk i frågan. Att påstå att jag alltid har gillat Sara Stridsberg är något av en underdrift. Jag har snarare ovillkorligt älskat henne. Jag har läst allt hon har skrivit och även sett det mesta hon har skrivit för scen. Jag har tyckt att allt har varit mycket bra och jag har inte varit sen med att droppa henne som min favoritförfattare i olika sammanhang. Jag har dock hela tiden tyckt att hennes första roman Happy Sally är det bästa hon har gjort. Inget sedan dess har varit lika bra. Förrän nu. Jag vet inte om jag kan säga att Beckomberga är bättre, men den är i alla fall lika bra. Jag är ingen recensent och kommer inte att gå in på detaljer om boken men jag kan säga att det var länge sedan jag blev så drabbad av en bok som av den här. Otroligt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar