Redan efter en dag av benhårda studier har jag slutat vara funktionell. Idag märkte jag att jag har förlorat mitt klädsinne. Min knappa tid gör att jag undviker att lägga någon tankemöda på en lämplig outfit för dagen och förlitar mig på mitt inneboende (och hittills helt felfria) sinne för att klä mig. Någon tid för att spegla mig har jag knappast. Resultatet idag blev att jag skyndandes mot hållplatsen slänger en blick i ett skyltfönster som inte sällan har tjänat som en slags urban spegel där jag oftast kan urskilja konturer och färger i min uppenbarelse och får se en märklig påskkärringsliknande varelse blicka tillbaka. Om någon är tveksam så kan jag försäkra er om att påskkärringslooken var inte riktigt det jag eftersträvade när jag slängde på mig kläderna i morse. Det var dock precis det jag fick (minus det för påskkärringar karaktäristiska öststatssminket).
Tack, livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar