i helvita kläder

Busy, busy. Ingen tid att blogga. Möllanhäng igår kväll. Jobb idag. Dessutom har jag varit absolut tvungen att titta på Canada's Next Top Model och att hinna få lite sömn innan jag ska iväg till Köpenhamn. Nneka har VIP-biljetter till kvällens White Sensation på Parken (klädkod: helvitt). Vi ska bli fulla för kärlekens skull och dans, dans, dansa med smukke drenger hela natten. I helvita kläder.

here comes gergette

Jobbveckan är slut, jobbveckan har bara börjat. Jag vet inte ens längre. Jag jobbar i alla fall imorgon. Dock lever jag i nuet och tar helg från this very moment. Möllan här kommer Gergette.

Kvällens låt: Krazy Fiesta - The whitest boy to bump

"yo, I keep that shit nasty"

kroppar och kakor

Idag hade vi personaldag på jobbet. Det kom en "inspiratör" som talade i två timmar om att vägen till framgång finns inom oss själva. Han kallade sig själv alfahanne och tyckte att kvinnor var tjattriga och gnälliga men ändå underbara. Min inspiration lyste med sin frånvaro liksom Stomatolskylten lyser ovan Slussen (observera Stockholmsreferensen).

Desto mer inspirerande var kvällens matlagning med Emma och Moa. Vi lagade mat för gudar i form av en vegetarisk variant av öländska kroppkakor. Gott, godare, godast.

Dagens skiva: Blonde Redhead - Penny Sparkle

min son ska heta måns-melker

sann lycka

Jag gick bananas på Tjallamalla och återfann vägen till lyckan. Ett tag hade jag förlorat livslusten, jag låg i min säng och utbrast saker som "Buhu!" och "Snyft!". Det var inte av någon särskild anledning egentligen men jag frågade mig "Vart är jag på väg? Vad ska det bli av mig egentligen? Är det här allt?". En tomhetskänsla började breda ut sig. Nu har jag fyllt tomheten med kläder!

Den enda sanna vägen till lycka är att konsumera (kläder). Kom ihåg var ni hörde det först. Ett tag trodde jag att vägen gick genom brödpinnar, men jag har lämnat den tanken. Många kanske tycker att kärleken (love) är vägen till lycka. Kommer ni fortfarande tycka det när ni står där ensamma och övergivna? En Burberry-rock kommer aldrig att överge dig. Någon kanske tycker att kunskap är vägen till lycka. Get real, vem har någonsin blivit lyckligare av att veta mer? Jag kan visa statistik på att ignoranta människor är lyckligare (not really). Men jag är inte den som dömer, to each his own som sagt. Ni kan tro vad ni vill. Jag önskar bara att ni känner samma lycka som jag efter mitt inköp av nya chinos, urblekt vintage-tröja och Unwind-tisha.

Dagens låt: BT4 - All along the watchtower

"there must be someway out of here,

said the joker to the thief,

there's too much confusion,

I can't get no relief"

min dotter ska heta margot...

...eller Sookie.

turn into

Sorry för lätt oinspirerat bloggande. Livet just nu är inte sprängfyllt med inspirerande händelser. Mest jobb och ingen lek. Idag har jag visserligen haft en mycket trevlig lunch med en tjej som delar min födelsedag och ska strax iväg för att titta på zombier, men annars ägnar jag min fritid mest åt att lyssna på Yeah Yeah Yeahs.

Jag minns när den här låten kom satt jag på en balkong högt upp i Johanneberg med en okänd kille, drack vin och lyssnade på den utan uppehåll en hel kväll tills vi gick på Svanens öppning. Good times.

Dagens låt: Yeah Yeah Yeahs - Turn into

"I know what I know,

I know on the car ride down,

I hear it in my head real low"

måndagsbilden

Nico, tysk sångerska, modell och skådis. Bundis med Warhol och Lou Reed. Dog i en cykelolycka på Ibiza 49 år gammal. Och är alldeles, alldeles underbar.

Please don't confront me with my failures, I have not forgotten them.

bloggy från småland #2

Jag är fortfarande kvar i Rydaholm och stannar här på obestämd framtid (i alla fall tills imorgon).

Dagens låt: James Blake - Limit to your love

"there's a limit to your love,

like a waterfall in slow motion,

like a map with no ocean"

god morgon

Jag bjuder er en god morgon från takfrostens Rydaholm. Klockan är kvart i åtta och jag har redan varit vaken i en timme. Har suttit med en stor kopp kaffe och haft Chuck och Blair på besök på mitt rum. Hett (både kaffet och GG). Nu ska jag ta på mig lite avlagda kläder och gå på morgonpromenad. Hurtigheten vet inga gränser.

bloggy från småland

Åh, den underbara känslan av att komma hem. Att ta en paus från livet ett par dagar. Jag säger eff you till krav och ansvar. Dagarna ägnar jag enbart åt tv-spel, filmer, böcker och möjligen en kort skogspromenad eller två.

Idag har jag redan hunnit med filmen Piranha, en skräckfilm om ett stim förhistoriska pirayor som slår till under spring break. I huvudrollerna: "Vanessa" från Gossip Girl och "Jeremy" från Vampire Diaries. Jag hoppas ni förstår exakt hur fantastisk den var.

lyllos!

Ikväll har jag ätit äppelpaj med de kanske tre snyggaste tjejerna i Malmö at this very time. Dessutom har jag bokat en tågbiljett hem till Småland. Malmö får klara sig utan mina good looks och fantastiska humor den här helgen. Istället kommer min signaturgång bringa ljus till de mörka skogarna i Småland. Lyllos!

Förresten tycker jag att den roligaste delen i presskonferensen med Kungen var när han sa att han hade "pratat med familjen och Drottningen". Jobbigt äktenskap om man inte räknar sin fru till familjen. Men jag är inte den som dömer, to each his own, en familj kan se ut precis hur som helst. Exempelvis räknar jag mitt halvfulla vinglas och dammråttorna under min säng som min familj (hmmm, det är sannolikt av godo att jag åker hem till mor och far i helgen).

det här är lycka

the walking dead

Vin, breadsticks, oliver, Emma och levande döda. En helkväll.

öh?

Jag har ju glömt att berätta om en smärtsam episod från jobbfesten för ett par veckor sedan. Det som är smärtsamt för mig är dock sannolikt högst underhållande för er. Så här kommer det.

Det hela började med att jag försökte bonda med en tjej från en annan enhet. Jag var övertygad om att jag hade en felsäker approach. Jag hade nämligen sett henne på en teaterföreställning som jag hade bevistat den föregående veckan. Jag föreställde mig hur vi för all framtid skulle diskutera intressanta kulturevenemang under stulna ögonblick i fikarummet när jag på festen frågade henne om hon hade besökt föreställningen i fråga. Oväntat nog svarade hon att hon inte hade varit på teater de senaste veckorna. När jag insisterade och sa att jag nästan helt säkerthade sett henne på teatern svarade hon att hon faktiskt hade varit på operan, var det inte det jag menade? Nej, sa jag och försökte smidigt släta över min fadäs med den episka repliken "My mistake, det var säkert bara någon som var lik dig. I Malmö ser alla tjejer likadana ut". Hon bara: "Öh, okej?".

I fikarummet möts vi nu varken i samtal om opera eller teater utan snarare i stela leenden och korta nickar.

Malmötjej:

mad gerg

Hey, ni kan sluta leta nu. Livslusten är återfunnen. Allt som krävdes var planerna på en fest. Jag lämnar 19-åringen bakom mig och ska fira min 27-årsdag med en storslagen Mad Men-fest. Bourbon som flödar, gravida som röker och stiliga män i kostymer. Det kommer bli så bra!

livsis

Hallå livslusten, var är du? Livslusten? Livsis? Vart tog du vägen? Lämna mig inte! Come back to me.

Update: Men skit i det då! Bara stick! Jag älskade dig ändå inte, Livsis! Stick! Och kom aldrig tillbaka.

Update 2: Nej, kom tillbaka! Livsis, jag älskar dig. Lämna mig inte. Jag lovar att förändras. Kom tillbaka!

måndagsbilden

Jag har drabbats av en feber så het, så het. Orsaken är Stevie Nicks. Änglaröst i Fleetwod Mac och kanske den coolaste personen som har gått på vår jord. Blame it on my wild heart.

endnu en tur i byen

Igår drog Emma och jag till Köpenhamn. Tillsammans med Nneka var vi på stor fest på Vesterbro. Nneka spelade musik, vi dansade och drack Tuborg. På hemvägen hittade vi en övergiven Teletubbie på en bänk. Sjukt jävla bra (söndagen har dock varit mindre bra).

Här är the pics (vissa av dem är courtesy of Emma):

24

Jag har varit vaken i tjugofyra timmar. Please kill me.