scotts bluff national monument

Ett stenkast  från den deppiga småstaden där vi bor i Nebraska ligger Scotts Bluff National Monument. Det är ett nästan 250 meter högt berg som sticker upp ur den omkringliggande prärien. Den kallas the Portal to the West eftersom när nybyggarna vandrade västerut använde de klipporna som riktmärke och såg passagen mellan klippformationerna som vägen in i väst. Vi vandrade upp för berget i solnedgången och det var helt jävla fantastiskt.

nebraska

Idag inledde vi dagen med ett kort återbesök vid Mount Rushmore. Det var fortfarande mäktigt. Sen fortsatte vi våra äventyr i the Black Hills. Vi körde genom Custer State Park och vandrade runt Sylvan Lake. Obvi väldigt fint. Sen styrde vi kosan mot Nebraska och Carhenge. Om någon skulle undra vad Carhenge är så kan jag upplysa om att det är ett Stonhenge byggt av bilar ute på landet i Nebraska. Inga konstigheter. Vi checkade sen in på vårt motell i halvdeppiga Gering och åt en hundra procent amerikansk middag på den lokala dinern Log Cabin Restaurant & Lounge. Livin' the American dream.

black hills, crazy horse och mount rushmore

I söndags lämnade vi tråkigt nog Montana för nya äventyr. Vi körde via Wyoming till South Dakota och nationalparken Black Hills. Det bjöds på en hel del imponerande vyer längs vägen. Sen tittade vi på det som än så länge finns av Crazy Horse-monumentet. Det har varit under konstruktion sedan 1948 och än så länge är bara det 27 meter höga huvudet färdigt. Om det någon gång blir klart blir det sannolikt världens största monument. Ganska imponerande.

Vi checkade in på Powder House Lodge i Keystone, åt halväcklig middag och chillade vid poolen. Inte fy skam. Som the grand finale på dagen åkte vi till Mount Rushmore. Vi var minst sagt imponerande. Kvällen vid monumentet avslutades med en otroligt amerikansk ceremoni där man hyllade nationen och alla närvarande militärveteraner.

montana

I lördags körde vi från North Dakota och Fargo till Miles City i Montana. Vi inledde vår vistelse i staten starkt med att se vildhästar (!!!) och massa fin natur. När vi väl kom fram till Miles City visade stan sig vara en riktig cowboystad. Vi köpte nästan cowboyhattar men besinnade oss i sista sekund. Istället gick vi ner till Montana Bar på huvudgatan och blev fulla med cowboys. Alla var helt fantastiska. De döpte om mig till Fred Logan och en äldre cowboy adopterade mig. Det är svårt att riktigt förmedla vilken go kväll det var men jag funderar allvarligt på att emigrera till Miles City och bli cowboy.