Göteborgs Filmfestival 2007, del 2

Trotsade min dödliga bakfylla och begav mig modigt in i filmfesivals-djungeln igen. Idag gällde Infamous från Gala-sektionen, och förutom mig själv och Rasmus så var även min favorit Emma Gray Munthe i publiken. Filmen fick mig att inse att jag lätt älskar Truman Capote. Verkar ha varit en mycket komplex och lite lätt excentrisk man med en galen koll på andra människors privatliv. Kanske nån att se upp till?

Åh, vad spännande med filmfestival. Känns nästan som om man är i Cannes, förutom att det är 20 grader kallare här och kändisarna tycks ha glömt att dyka upp, men annars; precis som i Cannes.

Dagens låt: The Arcade Fire - Peach, Plum, Pear

B-A-K-F-U-L-L

Gud! Jag tror jag kommer dö. Veckofyllorna med fadderbarnen sliter alltid ut mig. Gårdagen var dock det slitigaste på jävligt länge. Otaliga flaskor Carslberg Export på Kville Biljard, brottning med Ingrid mitt på en regnvåt gata i stan, öl på Stars'N'Bars och sen sprit hos Rasmus hela natten. Detta kunde ha ordnats upp om jag hade fått mig en god natts sömn, men tre timmar var vad jag fick. Inte tillräckligt. Jag dör. Eller kanske går ner till köket och äter nåt. Eller dör. Eller går ner till köket. Eller dör. Vilket är minst jobbigt?

Här kommer gårdagens bilder med en varning:
Alkohol kan allvarligt skada din hälsa.

Göteborgs Filmfestival 2007, del 1

Min första dag på filmfestivalen. Bara två filmer, men mycket givande. Först Come l'ombra; italiensk, underbart långsam och ganska sorglig. Det fanns dock en annan dimension av filmen, den började nämligen redan klockan 10.00, så det var bara jag och en massa pensionärer som tittade. Sjukt trevligt med pensionärer. Särskilt när de skrockar roat åt ganska politiskt inkorrekta skeenden och skuffar mig i sidan. Me likes.

Dagens filmfestivalshöjdpunkt kom dock ändå med hypade Destricted. Sju konstnärer/regissörer (bl.a. Sam Taylor Wood) behandlar ämnet porr och sex i en rad kortfilmer. Filmen hade världspremiär på Tate Modern och hade tagits till filmfestivalens Critic's Week-avdelning av ingen mindre än underbara Emma Gray Munthe (som var där i egen hög person och presenterade filmen). Ni förstår säkert att mina förväntningar var högre än Kate Moss på kokain. Lyckligtvis blev jag inte besviken. Flera av filmerna var riktigt bra (även om några var sjukt konstiga), särskilt Larry Clarks porrfilmscasting-film samt den sjukt roliga filmen om sex-vidskeplighet i Balkan. Dessutom har jag aldrig tidigare känt mig så kulturell och pretentiös som när jag satt där i Destricted-publiken med Frida.

söndagsångest no more

Jag delar med mig av min enorma livserfarenhet och tipsar om schyssta sätt att minska eventuell söndagsångest (för de boende i Gbg):

-Plugga effektivt på KTB (mycket bra sätt att tömma hjärnan på allt annat än just studierna, samt bjuds det även tillfällen att ta ut eventuella aggressioner på högljudda studenter i läsesalen)

-Fika med valfri vän (jag valde Nneka) på Språkcafféet (godaste muffinsen någonsin)

-35-kronors pizza och öl på Kelly's i trevligt sällskap (lätt det bästa tipset [pizza är terapi])

-Titta på valfritt avsnitt av Grey's Anatomy

skjut mig med en silverkula

Premiär för mig i årets filmfestivalstält. Silverbullit på scen och Paggan i publiken. Kan knappast bli så mycket bättre. Möjligtvis med en avslutande öl på Sejdeln (vilket visade sig vara precis på det sättet kvällen kom att sluta). Dessutom fick jag vägvisning hem från stan och slapp gå en tvåtimmars omväg utanför stadsgränsen. Det kallar jag lyx. Mycket bra kväll alltså. Filmfestivalstältet kan lätt bli veckans häng.

shake that ass!

Okej, om man bortser från den lilla incidenten där jag hamnade i Krokslätt så var ju kvällen såklart helt fantastiskt. (Vem hade kunnat vänta sig annat egentligen?). Det började med en av de märkligaste förfesterna på jävligt länge, som urartade i nån galen brottningsmatch mellan inga mindre än mig och Oscar. Därefter väntade halva Ed Banger på Nef. Kavinsky och DJ Mehdi skakade dansgolvet med musik man bara kan drömma om. Några låtar i urval:

Kavinsky - Testarossa Autodrive
Zongamin - Bongo Song
Kelis - Bossy (SebastiAn Remix)
Uffie - Ready to uff

Sjukt bra! Dessutom var Nneka med och satte guldprägel på tillvaron. Fabulöst. Lite bekymrande bara att i princip hela Värnamo var närvarande (uppenbarligen har människorna därifrån t.o.m. infiltrerat Glory Crew).

Krokslätt

Fuck it! Jag kom hem för ca 10 minuter sedan. Det vill säga två timmar efter att jag gick från Nef ikväll (och då har jag gått konstant, inte stannat ens för att vila en millisekund). Visserligen följde jag Nneka hem till Linné, men sen vet jag inte riktigt vad som hände. Det enda jag vet är att jag känner en påtaglig smärta i min vänstra höft som med all säkerhet kommer av att jag har halkat och glidit ner för en fucking jävla trappa från Guldheden. Alltså, jag vet inte riktigt vad som hände. Jag trodde jag kunde vägen. Men uppenbarligen inte.

Jag försöker att inte ta ut min bitterhet och ilska över mänskligheten, men det går tyvärr sådär. Fan ta er alli-fucking-hop! Sug kuk tills ni kvävs! (Alltså, jag tror jag var i Krokslätt inatt. Döda mig!)



Observera: Det är inget fuffens med bilden. Den är tagen inatt 04.39. Sorgligt.

upphackad

Jag vill ha min musik fransk och upphackad! Ge mig! Nu!

Stundens låt: Uffie - Pop the glock (SebastiAn Remix)
Jag hör inte texten riktigt men gissar på:
"Uffie, Uffie, up the butt" (så jävla upphackat. och franskt)

no more

Jag är en shopoholic no more. Fick en massa pengar från CSN idag, och tro det eller ej, men jag har inte köpt ett enda jävla ting (trots att jag gick igenom alla klädaffärer i stan [t.o.m. H&M])! Are you impressed? Jag är iaf sjukt imponerad måste jag säga.

Ikväll ska jag skaka på min kropp till tunga rytmer.

Dagens låt: Kavinsky - Testarossa Autodrive

hålögda junkies

Var på Bons förhandsvisning av Half Nelson med Oscar, och fick se underbare Ryan Gosling do his stuff en andra gång (eftersom jag kan ha råkat ladda ner filmen tidigare). Fantastisk film, sjukt snygg Ryan. Tror att möjligheten finns att jag kan ha en viss svaghet för hålögda junkies à la Pete Doherty (en kategori som Ryans rollfigur ganska lätt kvalificerar sig i). Jag kanske borde röra mig i lite mer dodgy områden i stan för att hitta min drömkille. Tyvärr är Andra Lång ungefär det skummaste stället jag vet i stan och det känns som att jag där har större risk att stöta på folk som läser Funktionshinderprogrammet än att träffa heta, utmärglade, hålögda unga män som har ett fashionabelt beroendeproblem. Attans.

Dagens låt: Nico - Winter Song
"the river shall flow through hollow green faces,
of caricature's resentment etched out of the tongues"

en notis

Aftonbladet har ikväll en notis om att en utredning som läggs fram i mars säger att homosexuella ska få rätt att gifta sig. Min spontana reaktion är kaskadspyor (genom ögonen). Hur kan de ens skriva så? Hur fan tänker de? Homosexuella gifta sig? Vad fan? Finns det ingen moral kvar i världen? Ska sjuka, äckliga, samkönade par få gifta sig, precis som friska, vackra, heterosexuella par? Vart fan är världen på väg? Tur att Kristdemokraterna (moralens väktare) iaf motsätter sig förslaget. Det känns bra att det finns några vettiga människor kvar i världen. Nu ska jag genast skriva en arg insändare till första bästa dagstidning där jag förbannar de sjuka idéerna om att homofiler ska få ingå det heliga äktenskapet. (Det är förresten ytterst generöst av Aftonbladet att ägna hela fem rader åt denna nyhet.)

Dagens låt: Arthur Russel - Springfield (DFA Remix)

the dead lady from Desperate Housewives

TV-chefen i 30 Rock bollar idéer om nya TV-program:
"What do you think sounds like the better idea for a new show; a talk show without a host just the voice of the dead lady from Desperate Housewives or a reality show with a lot of super hot nannies who move into a house and help fat kids loose weight?"

överlöparhora

Okej! Sluta! Sluta! Jag erkänner! Jag är en snöälskande överlöparhora som helt plötsligt sviker alla sina principer om att hata snö av hela sitt hjärta. Jag kunde idag inte förneka ens för mig själv att jag faktiskt tyckte det var trevligt med lite snö. Inte den delen där jag halkar runt genom stan som en överdimensionerad Bambi, men den delen där allt är vitt och luften är frisk och man helt omotiverat känner sig löjligt glad (tills man halkar och bryter lårbenshalsen). Hur ska jag någonsin kunna se mitt falska ansikte i spegeln igen efter det här? Kan någon vara snäll och terminera min existens?

Dagens låt: Salem al Fakir med Marit Bergman - 52 weeks
"and you know I can't stand screaming children at all"

piss

Jävla kuk! CSS i februari är inställt. Fucking jälva skit! Och så har det snöat. Och jag är bakfull. Fan!

DHD (Dålig Hår Dag)

Årets första ölkväll med barnen. Ölen flödade som vatten, och även om vissa var lite lätt sega så höll Rasmus och jag (såklart) fortet. Kan bara beskriva kvällen med: l-o-v-e-l-y. Dessutom var förträfflige Oscar med som (för allas vår nöjes skull) idag kunde ha varit illustrationsbilden på Wikipedia för uttrycket "bad hair day". Ytterst underhållande. Nu sömn. Imorgon studier (vem försöker jag lura?).



Dagens låt: Ellen Allien & Apparat - Floating Points

broken chairs, broken beats (broken hearts)

Och med vilken smidighet jag satte mig i sadeln igen! Vem hade kunnat tro att jag från det halvdöda tillståndet som jag befann mig i igår, kunde resa mig som en (stylish) fågel fenix och dansa konstant i två timmar på Respekt. Kvällen vinglade fram och tillbaka från en vild förfest hos Kristin (se bilden på stolen), öl på Sejdeln (där till min överraskning delar av funktionshinderprogrammet väntade på mig med öppna armar), sen Respekt, och en dansextas som varade i hela två timmar. Vem i helvete kunde tro att Fattaru bakom skivspelarna kunde vara så underbart bra? Tunga rytmer med Fattarus snabba tungor som maniskt upprepade fraser som: "Jag känner ingen jävla båt!". Sjukt bra! Dessutom ett kärt återseende med en gammal bekant från FiGy. Kunde bara ha varit bättre om hela mitt drömdansgolv hade varit närvarande.



Idag älskar jag Tina Fey i 30 Rock. Hela dagen.

Dagens låt: Juliette & the Licks - Hot Kiss